Put it Together -

Put it Together - Episode 86

Previous:

När vi knackar på öppnar ingen, och vi bestämmer oss för att testa Kennys rum. Han öppnar och han ser alldeles förstörd ut, vi säger att det kommer bli bra trotts att jag bara blir tårögd av att tänka på min stackars älskade Justin som ligger i koma.. Vi berättar allt som vi tror. Och Kenny börjar genast ringa runt.. Men ingen verkar veta var Victoria håller hus..

Jag ser en liten kille, komma springandes mot mig. När han kommer närmare ser jag att det är Justins fina leende och mina ögon. Han skrattar, och lite efter honom kommer en mindre flicka som knappt kan springa med Justins ögon, och min näsa. Hon ger i från sig ett tjut och ramlar omkull. Strax kommer en äldre kille och bär upp henne, Justin. Han springer med henne på axlarna och jagar den andra lilla pojken som skrattar och slänger sig ner i gräset. Justin sätter ner den lilla flickan och kittlar pojken. Flickan börjar gå mot mig, och ropar "ama". Och jag tror hon menar mamma. Innan den lilla flickan når fram till mig hörs ett skrik från det håll där Justin suttit, nu ligger han ner och det rinner blod. Pojken grinar och flickan likaså. Näst på tur är pojken, han blöder mer än Justin, och precis när flickan huggs skriker jag till.

Jag sätter mig upp med ett ryck. Jag är kallsvettig och tårarna rinner. Selena som ligger bredvid mig har också satt sig upp, hon kollar bekymrat på mig. Min puls måste gå tusen gånger snabbare än i vanliga fall. Jag andas fort och kort. Jag hasar mig upp mot väggen och sätter mig med händerna för ansiktet och stödjer armarna mot mina uppdragna ben. Selena kramar mig, utan att säga ett ord. Jag brister ut i gråt.
-Jag såg Justin. Jag såg en liten pojke.. och en liten flicka.. Jag såg dem dö.. Snyftar jag.
-Det är okej Sophia, allt kommer bli bra. Säger Selena och drar mig närmare.
Hur kan hon vara så säker, hur kan allt bara ordna sig. Jag behöver luft. Jag tar med mig mobilen och kliver ut på balkongen, sätter mig i en av stolarna och tittar ut över staden.

Jag slår in Liams nummer och några enstaka signaler går fram innan han med trött röst svarar.
-Sophia, har du någon som helst aning om hur mycket klockan är..? säger han med ett stön.
-Förlåt..
-Sophia? Vad är fel?
Det bästa med Liam, det är att man aldrig behöver säga mer än ett ord för att han ska förstå att man är ledsen.
-Justin, tänk om jag förlorar honom.
-Du menar det som stod i tidningen va? Jag har en godnyhet till dig..
Jag hör hur han hasar sig upp till sittande position i sängen.
-Lyssna här. Jag hör hur det prasslar i bakgrunden och snart säger han: -Justin Bieber har blivit knivhuggen. Victoria, hans exflickvän är efterlyst av poliser och socialen. Polischefen Niclas McCortney säger "Vi ska hitta henne, till varje pris. Vi vet, att hon är den som ligger bakom detta, och vi ska skydda Bieber och hans vänner samt familj till varje pris nu."
Liam lägger ifrån sig det han prasslat med. -Det ordnar sig Sophia, jag finns här, Evelyn finns här, och så har du Selena där. Det löser sig, allt kommer bli bra hjärtat.
-Tack Liam.
-Ingen orsak, gå och lägg dig nu vännen. God natt.
-God natt.
Jag lägger på, och går in. Selena sitter och kollar på mobilen, men hon lägger sig ner när jag kommer. Utan att säga ett ord så somnar vi om båda två.

Nästa morgon

Jag vaknar av att mamma ruskar om mig. Jag slår förvirrat upp ögonen och känner hur stela mina kinder är, det måste vara på grund av all gråt inatt.
-Hjärtat, du måste gå upp. Gå och duscha, men välj kläder först, så jag kan packa ner dina grejer medan du duschar.
Nyvaken och en smula förvirrad reser jag mig upp och rotar fram ett par trosor, en bh, ett par leggings, en blå bandåtopp och ett vitt nästan genomskinligt linne. Sen tar jag en handduk och går mot badrummet.

Duschen får mig vakna till och jag känner mig inte längre lika förvirrad. Jag vet var jag är, jag vet vad jag gör här och viktigast av allt, jag vet vad som händer idag. Justin förflyttas från sjukhuset här i Las Vegas, hem till ATL. Selena, undra var hon tog vägen, hon kanske har gått för att byta om själv.. eller så är hon nere och äter frukost.. hmm..

Jag står kvar i duschen ungefär en kvart, sen stänger jag av den, virar en handduk runt min kropp, böjer mig fram och torkar håret med en annan. Jag fönar håret, plattar det en aning och sätter upp det i en hög hästsvans. Sen tar jag på mig mina trosor och min bh, sakta drar jag upp leggingsen och sedan sätter jag på mig bandåtoppen, och sen sist det vita linnet. Jag sminkar mig lite lätt och går sen ut till mamma. Mamma, hon tittar oroligt på mig.
-Ryck upp dig en liten aning iallafall! Säger hon.
Trotts att jag verkligen försöker tvinga fram ett leende, så händer det ingenting. Mina läppar förblir stela. Mamma ler ett snett leende drar mig nära och kramar om mig hårt. Sedan stryker hon mig på kinden, drar ner väskan från sängen och säger:
-Selena kommer snart hit, ni två och Kenny ska gå och äta. Jag och Pattie åker i förväg till sjukhuset och vi tar med all packning, så behöver du något nu?
Jag ruskar på huvudet. Och mamma ler, sedan tar hon väskan och går ut i hallen och lämnar väskan för att hämta mitt smink, tandborste och allt. Sedan tar hon både min och Justins resväska ner till lobbyn där Pattie väntar.

Varken Selena eller jag har någon stor matlust. Inte heller Kenny, han bara sitter där och klandrar fortfarande sig själv för det som hände Justin.
-Nej, vad säger ni tjejer, vi får ändå inte i oss något. Ska vi åka? Frågar han tillslut.
Selena och jag nickar samtidigt och reser oss upp. Kenny kör fram bilen till baksidan och vi hoppar in. Selena tar min hand och kramar den hårt medan jag lutar huvudet mot fönstret och känner hur tårarna trycker på. Jag tvingar dem att stanna inne. Men någon enstaka rinner ut ändå.

Framme på sjukhuset är de redo att åka därifrån precis när vi kommer, så vi vänder. Men en sjuksköterska frågar efter mig. Jag tittar på henne och hon undrar om jag vill åka med i ambulansen. Jag nickar hysteriskt ger Selena en kram och springer ikapp Pattie. Under resan tittar jag knappt på Justin. Han bara ligger där, avslappnad och rör sig inte mer än när det guppar till tack vare vägen. Mina ögon fylls med tårar igen och nu kan jag inte stoppa dem.
-Gumman då! Säger Pattie och sträcker sig över Justin och stryker bort en tår.
-Pattie? Frågar jag mellan snyftningarna. - Är du orolig?
Pattie nickar kort. -Klart att jag är.. det är min son Sophia. Han är mitt allt, den som räddade livet på mig.
Vi säger ingenting mer på en lång stund. Och snart är vi framme vid flygplatsen. Justin lastas in i flygplanets VIP del och mamma kommer emot mig och Pattie och tillsammans med Kenny säger vi hejdå till Selena och går på planet som ska föra oss hem. Hem till Atlanta.

I nästa avsnitt kommer det hända mycket ni ser fram emot.
Kan inte säga exakt när det kommer, men det kommer då inte komma denna vecka då jag har en inlämningsuppgift på 10 sidor att lämna in på TISDAG!
Kommentera & följ -->

Svar på tal!

Anonym om Svar på kommentar::
snälla du sa helgen föra veckan då skrev du inte du sa denna helg heller inget kapitel

Svar;

Ja, okej, förlåt! Men starta en novell själv då och se hur bra du hinner uppdatera och hur kul det är när det finns flera stycken som bara säger negativa saker åt en varenda gång man kolla kommentarerna precis när man bestämt sig "ååh, nu är jag skrivsugen" tror ni att man blir sugen sen när man ser hur hälften av kommentarerna är negativa på något sätt?

Jag menar inte att låta arg, sur eller själv negativ. Men.. Ni förstår hur jobbigt det är ellerhur?!

Jag har ett liv.
Jag har skolan.
Jag har vänner.
Jag har en egen blogg.
Jag har annat att göra än att sitta timmar o skriva på en novell.
Face it, jag måste göra allt annat också!

Kapitlet är påväg.
/Ida

Svar på kommentar:

Alexandra om Put it Together - Episode 85:
Lite kritik det känns lite som att denna novellen är ny jag har tappat handligen vart är Evlyn och Liam??

Svar:
Lilla du, de är ju i ATL, Sophia och Justin är just nu i Las Vegas! De kommer tillbaka nu i slutet av novellen.

Ja, ni läste rätt. "nu i slutet av novellen" novellen måste ju ta slut någon gång, den kan ju inte hålla på förevigt. Men men, det är några episoder kvar. Jag ska fundera ut slutet och komma fram till ett förhoppningsvis bra slut.

Jag vet att uppdateringen totalsuger. Men som jag sagt minst 100 gånger nu, jag går i 9an. På fredag är det exakt en månad kvar i grundskolan för mig, vilket betyder.. jag måste göra mitt bästa i skolan. Ni anar inte hur sjukt skoltrött jag är, jag längtar verkligen bort därifrån. Jag har nationella just nu också vilket gör det ännu svårare att driva denna blogg + min egna. Ni måste förstå att det är riktigt jobbigt och stressigt just nu. Dessutom har jag mina personliga problem att ta hand om mitt i all stress bland nationella och andra prov och inlämningsuppgifter.

Jag gör så gott jag kan, tro mig! Nästa episode kommer, men kanske inte fören till helgen!

Ni missade väl inte..?

Ni missade väl inte att Justin var med på nyhetsmorgon i morse kl 10:15? :)
Jag såg honom, grymt gullig och vilken min han gjorde när Tilde sa att sverige hade gjort en manifestation åt honom! Kolla bara:

En till sak:
Jag önskar er en riktigt bra valborg, för de satsar jag själv på! Jag åker bort idag och sover borta två nätter så ingen uppdatering! Men kommentera episode 85 lite till så blir det bra! :) Som sagt, HA EN BRA HELG/VALBORG!
Jag älskar er!
/Ida

Put it Together - Episode 85

Previous:
En sköterska kommer in i rummet.
-Justin har just opererats och ligger fortfarande nersövd. Läkaren kommer snart in och berättar nogrannare hur det gick och sådär.
Ungefär tre minuter senare, tre minuter som känts som en evighet, kliver läkaren in i rummet. Han tittar runt på oss och hans blick gör mig orolig...

Han öppnar munnen, men ångrar sig och stänger den igen. En minut går, två..
-Justins operation gick bra.. allt är som det ska i nu.. men, en annan sak har inträffat.
Pattie kollar oroligt på min mamma som kramar om Pattie.
-Justin ligger i koma.. och vi är inte säkra på när eller om han kommer vakna upp igen. Vi kan till 51 % vara säkra på att han kommer vakna igen, men vi kan inte vara säkra på när. Har ni några frågor?

Det är som om tiden stannar, allvarligt? Sa han just koma? Jag känner hur det snurrar till i mitt huvud och jag måste ha svimmat av. För när jag vaknar igen ligger jag i hotellrummet, Selena sitter på stolen bredvid sängen och läser en tidning, men hon ser inte ut att kunna koncentrera sig så bra. Hon tittar på mig och ler ett osäkert leende. Men jag kan inte le tillbaka, för jag minns vad läkaren sa.. Vi är inte säkra på när eller om han kommer vakna upp igen.. Det skrämmer mig. Min fina älskling, min fina pojke, han, Justin Drew Bieber, kanske aldrig mer vaknar upp.

Jag känner hur tår efter tår sakta men säkert trillar ner på min kind. Han får inte dö! Selena ser att tårarna rinner och lägger ifrån sig tidningen och kommer och kramar om mig.
-Det kommer bli.. bra! Säger hon med gråten i halsen.
Plötsligt snyftar hon till och vi sitter där i säkert en timme och gråter. Selena och jag bestämmer oss för att vi ska duscha och fixa lite sånt, bara för att komma på andra tankar, jag får duscha först.

I duschen gråter jag, och bestämmer, att om Justin dör.. då ska jag dö med honom. Jag kan inte leva utan honom, han är min andra halva, trotts det där som hände med Victoria. Plöstligt slår det mig. VICTORIA! Jag stänger av vattnet och virar snabbt en handduk runt mig, sen springer jag så snabbt från badrummet att jag håller på att halka.
-JAG TROR JAG VET VEM SOM KAN HA GJORT DET!! Skriker jag åt Selena.
-Vem då?
-Victoria, Justins ex! Hon skrev att hon skulle ge igen, hon har sagt det till tidningar och nyheter och bloggar. HON KAN HA GJORT DET!
- Snabbt, klä på dig!
Jag rusar in i badrummet och drar på mig mina svarta tights och mitt vita linne, sen sätter jag upp det blöta håret i en slarvig knut och vi skyndar oss sedan till Patties rum.

När vi knackar på öppnar ingen, och vi bestämmer oss för att testa Kennys rum. Han öppnar och han ser alldeles förstörd ut, vi säger att det kommer bli bra trotts att jag bara blir tårögd av att tänka på min stackars älskade Justin som ligger i koma.. Vi berättar allt som vi tror. Och Kenny börjar genast ringa runt.. Men ingen verkar veta var Victoria håller hus..

Kort inlägg, men alltså jag skrev mycket längre, och sen la mitt internet av och jag orkar inte helt enkelt. Det kanske kommer ett mer i helgen, men jag vet inte om jag kommer sova hemma speciellt mycket, dessutom är mitt internet helt cp just nu!

<--Följ bloggen!

Svar på kommentarer!

Anonym om Put it Together - Episode 84:
tyckte mer att justin skulle vara otrogen. tyckte att du överdrev mycket med knivhuggning menmen..

maria om Put it Together - Episode 84:

bra som vanligt! inget illa menat men det kanske är lite mkt med knivhuggning och inte uppträda på ett år? men det beror ju på vad som händer i nästa avsnitt :P
längtar iallafall <3

Anonym: Han har ju redan varit otrogen en gång. Dessutom så är alltid någon otrogen i noveller. För en gång skull tog jag något annat. Sen om du tycker det är överdrivet eller inte det är upp till dig. But let's face it.. Varför skulle det inte kunna hända i verkligheten då?

Maria: Tack, betyder mycket att du tycker det är bra! Det kommer hända mera i nästa episode, som gör att han inte kan uppträda..

Kommentera episode 84 mera! 30 kommentarer ju!
/Ida

Put it Together - Episode 84

Previous:

Jag som är mitt uppe i mina egna tankar märker inte mannen som kommer med varmchocklad och vi krockar. Han spiller ut all varmchocklad på mig och jag tjuter till. Han ber så hemskt mycket om ursäkt och jag säger att det är lugnt, trotts att det känns som om jag ska brinna upp. Men det värsta av allt var inte chokladen, inte svåra fläcken som skulle bli på min älsklingströja inte heller den chockade mannen vid sidan av mig, det värsta var synen jag såg just nu...

Allting hände så fort. Justin skulle precis slå sig ner vid bordet då en maskerad man kommer rusande fram mot honom och knivhugger honom två gånger. Pattie och Selena skriker båda till och mannen försvinner iväg som ett skott. Justin tjuter till och faller ihop. Jag står där, stum. Kan inte röra mig, mina ögon tåras mer och mer ihop och snart ser jag alldeles suddigt. Jag går sakta fram medan personer runt om mig rusar fram och tillbaka och skriker massa saker.

-Ring efter ambulans!
-Ring efter polis!
-Hur gick det?!
-Justin Bieber blev knivhuggen, framför ögonen på mig mamma!!!!

Det sista skriker de fåtal tonårstjejer som sitter där. Justin andas tugnt när jag kommer fram till honom. Han räcker handen åt mig och den är alldeles blodig. Han drar ner mig och kysser mig.

-Det kommer gå bra älskling. Lita på mig. Säger han samtidigt som ambulanspersonalen kliver in i lokalen.

Jag svarar inte, jag börjar bara gråta, Pattie och mamma kramar båda om mig medan ambulanspersonalen lägger Justin på båren. Ambulanstjejen frågar om någon ska åka med i ambulansen, och Pattie förklarar att hon är mamma och ska åka med, Justin tar tag i min arm och menar att jag måste med det. Mamma och Selena får i uppgift packa lite grejer och sen ska även dom komma till sjukhuset. Vi går skiljda vägar. Hela tiden försöker jag förstå vad som just har hänt men det vill inte smälta in i mitt huvud. Jag går hela tiden och håller inne gråten.

På sjukhuset körs Justin i väg lika fort som vi kommit dit. Pattie och jag blir visade till ett rum där vi är skyddade från papparazziz som försöker få tag i oss. Pattie tittar oroligt på mig.

-Det kommer ordna sig. Säger hon och drar mig intill sig.

Då brister jag ut i gråt och Pattie drar mig ännu närmare och stryker mig över huvudet. Vi säger ingenting mera, vi bara sitter där. Tiden går sakta förbi, person efter person går förbi, läkare efter läkare, men ingen kommer och talar om för oss hur det är med Justin. Tillslut måste jag somnat till, för när jag slår upp ögonen och sätter mig upp på soffan jag legat är både mamma och Selena där. Kenny, han har varit med oss hela tiden men han har inte sagt ett ord. Han bara sitter där, och stirrar ut i luften. Pattie sätter sig bredvid honom och håller hans hand.
-Det var inte ditt fel.
Det är allt hon säger.

En timme senare kommer en doktor in i vårat väntrum. Han tittar på oss allihopa utan att säga något. Sen öppnar han munnen och säger:
-Vi kommer behöva operera honom, för att ta ut smuts och reparera organ som kommit till skada. Det kan ta upp till 5 timmar och sen får han inte uppträda på över ett år. Han behöver ligga på sjukhus i ungefär en månad och sen får han komma hem, om han lovar att absolut inte uppträda, på över ett år.
Pattie börjar prata med läkaren och jag sjunker ner i mina egna tankar. Justin, min stackars älskade Justin.

Timmarna går och vi spelar olika spel och pratar för att få tiden att gå. Men tiden masar sig segt frammåt. Vi försöker prata, men det känns bara spänt, alla väntar på vad som ska ske. Dan, Justins gitarrist har dykt upp för att se hur läget är. Han har tagit med sig gitarren och sitter nu i ett hörn och spelar på gitarren, Selena börjar smånynna på låten Dan spelar. Dan byter efter ett tag och börjar spela på Tears in heaven Selena sjunger högt nu, och vi andra lyssnar. Hon puttar till mig som ett sätt att säga "häng på".. Jag börjar nynna och sjunger sedan högre i refrängen.

Would you know my name,
If I saw you in heaven?
Would you feel the same,
If I saw you in heaven?
I must be strong and carry on
Cause I know I don't belong here in heaven

Pattie, mamma, Kenny och Dan applåderar när vi sjungit klart.
-Jag visste inte att du sjöng så bra! Säger Selena och tittar på mig.
-Tack, och du ska veta.. jag har alltid varit ett stort fan av dig! Säger jag och ler.
Hon ler stort och ber Dan spela på hennes låt Who says och han gör det. Jag sjunger med och genast går tiden fortare.

En sköterska kommer in i rummet.
-Justin har just opererats och ligger fortfarande nersövd. Läkaren kommer snart in och berättar nogrannare hur det gick och sådär.
Ungefär tre minuter senare, tre minuter som känts som en evighet, kliver läkaren in i rummet. Han tittar runt på oss och hans blick gör mig orolig...

30 kommentarer? - komigen!
<--Följ bloggen!

Förlåt för seg uppdatering..

Det kommer ett inlägg senast på söndag..
Har varit magsjuk och så så har missat skolstarten och massa grejer i skolan. Så vi går se hur det går!

En fråga,
Är det bara för mig desingn blivit konstig?
/Ida

Put it Together - Episode 83

Previous:

Vi bestämmer oss för att se en kärleksfilm. Selena går till sitt rum och vi börjar göra oss i ordning för att gå på bio. Justin och jag fixar båda två håret och jag sminkar mig lite lätt. Justin ler och tittar på mig medan jag står vid spegeln.

-Du, du är seriöst den finaste tjejen jag någonsin sett.

Jag ler och skakar på huvudet. Justin kommer fram lägger armen om min midja och handen på min kind.

-Jo älskling, det är du.

När vi kliver ut bilen framme vid bion, väntar några enstaka papparazzin och några fans till Justin och några till Selena. De ber oss ge autografer och vi skriver till de fåtal som är där, sen knäpper jag kort på Justin och hans fans, men de vill även ha några kort på mig och han. Justin ställer sig med armen om mig och jag håller handen på hans högra axel.

Efter det går vi in till bion och väljer film, som vi redan hade bestämt blir det en kärleksfilm. Justin köper popcorn och dricka och sånt medan jag och Selena går på toaletten.

-Du har väldigt fin hårfärg. Säger Selena och ler.

-Tack jag ha..

-Fast du behöver förstås klippa det. Det passar inte på dig. Avbryter hon mig och ler retsamt.

Jag kollar på henne och höjer ögonbrynet. Hon brister ut i skratt.

-Jag skojar bara! Ta det lugnt, det är jättefint!

Jag undrar jag, om hon verkligen skojar eller inte. Justin står utanför med Kenny och Jacob väntar på oss. Han ler och räcker mig min popcorn och min dricka. Selena tar emot sina från Kenny och så går vi in på bion. Vi sitter på tredjeraden längst ut. Justin sitter i mitten och jag längst mot gången, det betyder att Selena sitter längst in. Kenny och Jacob sitter två rader bakom oss och håller koll på oss och andra runt omkring.

Filmen handlar om en tjej som blir kär i en kille som bor mitt emot henne. Men han tror att hon hatar honom. Han har varit kär i henne i flera år, och hon i honom. Men hon vet att han är en player, en riktig idiot. Han har haft tusentalstjejer. Hon vet mycket om honom, hon vet tillexempel att han har sex i sina föräldrars bil på samma plats och samma tid med samma tjej varje vecka, samma dag. Hon brukar se dem, något hon ångrar att hon ser. Han försöker alltid få hennes uppmärksamhet, men hon brukar bara gå därifrån. En dag, springer de in i varandra på stan, han är ledsen och gråter. Han tittar henne i ögonen och springer sedan iväg åt de håll han varit påväg åt. Hon följer efter och stoppar honom, de pratar i timmar. Hon får reda på att han är döende och att han älskar henne, ingen av de andra han dejtat. Han älskar henne, utan att ens fått en ärlig chans hos henne.

Filmen är rörande. Jag blir tårögd flera gånger och lutar huvudet mot Justins axel. Selena gör samma sak och lägger ena handen över Justins lår. Justin lägger sin hand på hennes och det hugger till i magen på mig. Men jag säger ingenting och låtsas inte om att jag ser det. Jag snyftar till och Justin lägger armen om mig och stryker mig lätt över axeln. Han lutar huvudet på mitt och viskar:

-Jag älskar dig.

Jag ler och trycker mig lite hårdare mot honom, då gör Selena samma sak. Jag fnyser men gör ingenting åt saken. Bara ligger där och snyftar mot Justin..

Efter filmen bestämmer vi oss för att äta ute men Selena är för trött för det så att Jacob åker tillbaka med henne och kommer senare till oss som precis fått våran mat inne på McDonalds. Kenny och Jacob sitter vid bordet bakom min rygg.

-Hur har du haft det? Frågar jag. -Gjort något speciellt förutom konserterna?

-Det har varit bra, haft mycket att göra. Mest sola och badat, de syns väl på mig. Skrattar han. -Hur har du haft det själv?

-Riktigt mysigt trotts skandalerna om "nakenbilderna på mig" och att jag är otrogen och så vidare..

-Älskling..

Justin tittar på mig, han tar min hand och söker min blick.

-Vi klarar det. Tillsammans. Säger han och stryker min hand.

-Jag hoppas det, det gör jag verkligen älskling.

Han suckar släpper min hand och tittar sårat på mig. Sen fortsätter han äta, jag gör samma sak.

-Hur länge har Selena varit här? Frågar jag sen.

-Undefär en vecka.

Då måste det varit henne jag hörde i telefonen, tänker jag.

-Okej, har ni gjort något kul då? Frågar jag och ler.

-Ja, vi har bowlat, gått på bio, kört lite konserter tillsammans och så.

Han lyser upp när han säger så, jag vet inte om jag bara inbillar mig att han gör det, eller om han faktiskt gör det.

Nästa morgon

Jag vaknar med Justins armar tätt om mig, han småsnarkar i mitt öra och jag smeker hans arm. Han stönar till och drar mig närmare.

-Justin, de går inte närmare! Stönar jag till.

Jag vet att han ler, jag vet att han vet vad som går närmare.

-Ska vi slå vad?

Han är genast klarvaken. Han lägger sig på mig, kysser mig smeker min mage, min rumpa. Han stönar till lite grann när jag vänter så jag ligger på honom. Han smeker min rumpa och knäpper upp min bh under tröjan. Hans händer följer mina revben och sen lägger de sig som kupor runt mina bröst. Han hårdnar till. Han drar snart av mig både min pyjamaströja och min bh, sen försöker han hasa ner mina trosor. Jag måste hjälpa honom. Han stönar till när jag drar av honom kalsongerna.

-Kondom? Frågar jag.

-Min plånbok.

Jag sträcker mig efter hans plånbok på nattduksbordet och drar upp en kondom. Jag kryper in under täcket och sätter på den. Han småstönar undertiden. Sen rullar vi runt så han ligger över mig och så gör vi det. Han kommer först, och sen en millisekund efterråt kommer jag. Han lägger sig utmattad över mig. Jag skrattar till när han landar på mig.

-Närmare än såhär kommer vi inte, för jag är bokstavligen I dig nu! Säger han och suckar belåtet.

Jag skrattar och så går vi till duschen för att fixa oss inför den nya dagen.

När vi fixat oss går vi ner för att äta frukost. Ute i koridorren möter vi Selena, hennes livvakt, Pattie, mamma, Kenny och Jacob och allihopa går ner till frukosten. När vi står där i kön råkar jag hamna en bit från Justin och Selena, men jag kan ändå höra deras skratt och se deras rörelser. Justin håller henne om midjan medan han sträcker sig för att ta en smörgås åt henne och sen en åt sig själv. Jag kan se hur de går och sätter sig vid bordet och han drar ut stolen och hon niger och ja.. Jag kan se allt. Det fattas bara en puss så skulle folk tro de var tillsammans.

Jag som är mitt uppe i mina egna tankar märker inte mannen som kommer med varmchocklad och vi krockar. Han spiller ut all varmchocklad på mig och jag tjuter till. Han ber så hemskt mycket om ursäkt och jag säger att det är lugnt, trotts att det känns som om jag ska brinna upp. Men det värsta av allt var inte chokladen, inte svåra fläcken som skulle bli på min älsklingströja inte heller den chockade mannen vid sidan av mig, det värsta var synen jag såg just nu...

35 kommenterer för nästa?

You can do it!!

F ö l j b l o g g e n !

Put it Together - Episode 82

Snart ringer det på dörren och där står Jacob.

-Hej, kom in!

Han kliver in och tar av sig skorna och följer med mig in i köket och hjälper till att ställa fram tallrikar och sånt. Han och mamma pratar väldigt mycket under maten, och de verkar komma riktigt bra överrens. Jacob berättar historier och mamma skrattar. Efter Lunchen dukar vi bort det och sedan lastar vi in allt i bilen och åker mot flygplatsen. Snart skulle jag befinna mig i Justins famn igen. Sn

KOMMER ETT TILL INLÄGG IKVÄLL/IMORGON, TYP SOM EN "ANDRA DEL" AV DETTA:

Previous:

Snart ringer det på dörren och där står Jacob.

-Hej, kom in!

Las Vegas

När vi kliver av planet är det rörigt, folk trängs knuffas och alla vill bara ut från flygplanet, ut från den trånga tunneln in till flygplatsen, ja alla vill från flygplatsen. Jacob håller i mamma, och mamma håller i mig. Till slut är vi äntligen ute ur den trånga tunneln och vi går för att hitta våra väskor. Mina kommer först, sen mammas och sist Jacobs. Det är paparazziz överallt, de fotar mig och min mamma, men plöstligt vänder de ryggen mot oss och fotograferar någon annan. Mitt hjärta slår dubbla slag när jag ser vem de fotograferar. Justin.

Han ignorerar fotograferna, han tittar på mig med sina fina bruna ögon och ler. Jag springer och tränger mig förbi fotograferna, och kastar mig i hans öppna och varma famn. Han kramar om mig hårt och viskar:

-Hej älskling.

-Hej! Säger jag och kramar om honom ännu hårdare.

När Justin släpper ner mig pussar han mig en snabb puss på munnen. Jag ler, han ler. Snart blir jag omfamnad av Pattie också.

-Hej! Säger hon och kramar mig.

-Hej svarar jag och kramar henne tillbaka.

Snart rullar mamma och Jacob upp med väskorna bakom oss. Justin tar min ena och jag tar den andra, sen går vi ut från flygplatsen, hand i hand.

Framme vid hotellet tar vi hissen upp. Jacob ska dela rum med Kenny och jag med Justin som har sitt rum bara tvärs över korridoren för Kenny och Jacob. Bredvid oss har Pattie och mamma sitt rum. Justins rum är enkelt och mysigt.

-Du ser chockad ut. Säger Justin.

-Två saker. Svarar jag. - Först det är städat! Sen.. jag trodde du skulle ha massa maffiga saker.

-Haha maffiga saker?

Han kommer fram till mig. Lägger armen om mig och vilar handen på min rumpa. Jag lägger armarna om Justins axlar.

-Ja, typ överlyxigt, som alla andra kändisar.

-Haha, jag är inte sån babe! Mitt rum är lyxigast i världen, vet du hur?

Han kysser mig på munnen och sen på halsen.

-Varför?

-För mitt har något som inget annat rum har. Han tittar på mig. -Jag har dig.

Jag ler och kysser honom länge. Han slänger sig bakåt, så vi hamnar i sängen, jag på honom. Jag skrattar till och de gör han också. Jag rullar av honom och då knackar det på dörren.

.
In kommer mörkhårig tjej.
-Hej, Justin är du klar för att gå nu? Säger hon glatt.
-Hej Selena, klar för vadå? Svarar Justin och tittar på snett på henne.
-Haha, att gå på bio dummer!
Jag tittar på Justin sätter armarna i kors och höjer ögonbrynen. Han tittar oförstående på tjejen och oroligt på mig.

-Sophia, det här är Selena Gomez, jag tror du vet det.

Det var därför hon såg så bekant ut!
-Hej Sophia, jag och Justin har planer för ikväll som du förstår. Säger Selena och ler störigt.

-Ehm, ja.. Säger Justin. -Är det okej om Sophia följer med?

Selena sjunker ihop en aning. -Javisst! Svarar hon ändå.

-Du, du är seriöst den finaste tjejen jag någonsin sett.

Jag ler och skakar på huvudet. Justin kommer fram lägger armen om min midja och handen på min kind.

-Jo älskling, det är du.

KOMMENTERA & FÖLJ!

Ny design och sånt!

Hej,

Som ni ser så är det en ny design :) Väldigt nöjd över den, men den är jobbas fortfarande på :)

Episoden kommer idag, men den kan komma väldigt sent eftersom jag inte alls skrivit nästan 2/4 av det jag vill skriva till denna episode, och den är även en väldigt känslig episode så därför vill jag att den blir perfekt!

Säg vad ni tycker om designen?
vet att menyn ser lite konstig ut, men som sagt den jobbas fortfarande på, tror jag! ;)
/Ida

Nästa episode - SENAST Måndag

Hej,

Jag kan nog inte fortsätta skylla på för mycket skolarbete, fast det fakiskt också är en anledning till dålig uppdatering.

Jag har börjat tröttna på att sitta timtals och försöka hitta bilder och skriva texten. Jag menar, jag älskar att skriva, de har jag alltid gjort och det kommer jag förmodligen alltid att göra.

Hur som helst: Nästa epiosde kommer SENAST på Måndag (har knappt tid i helgen skulle jag tro, då jag inte sover hemma) Jag ska skriva en längre del än vanligt och jag ska lägga till lite drama och sådär.

Så tack för att ni står ut med den dåliga uppdateringen.

Det kommer även en ny design till Måndagen (beroende på när den skickas till mig)
/Ida

Svar på kommentar!

Lisa om Put It Together - Episode 81:

Jättebra :)
De är säkert en dum fråga men varför är denna novellen exakt som er
"Anything Is Possible'' ?
http://bieberinmylife.blogg.se/category/novell.html

Det var en himla bra fråga hörrudu..Allvarligt talat Lisa, visste jag inte ens om det. Men tack för att du sa det!

Kom igen? Kom med något eget va, varför sitta och kopiera någon annans text?! Att starta en novellblogg, och döpa sin novell till anything is possible, det är ju självklart okej! Men att kopiera HELA MIN det är bara idiotiskt. Ja, jag är mållös.

Sånt här gör så jag inte vill skriva mer. ÅH. Ursäkta min arghet, men ni förstår väl.. inte så kul att kämpa med något flera timmar, dagar och veckor som sedan blir kopierat på en sekund av någon annan?

/Ida

Put It Together - Episode 81

Previous:
-Hej älskling! Säger jag.

-Hej! Hur gick det? Var Jacob till belåtenhet? Svarar han.

-Haha! Belåtenhet, det låter som vi haft sex eller någon liknande när du säger så! Men jo, han känns helt underbart bra! Kände mig trygg så fort han klev in i huset!
-Vad bra!
Vi pratar en stund till, sen måste vi lägga på för jag ska äta mat med mamma, och han skulle göra någonting helt annat.

-Jag älskar dig.

-Jag älskar dig med.

Sen klickar det till. Jag lägger ner mobilen i byxfickan och sätter mig vid bordet med en suck..
J a g s a k n a r m i n J u s t i n .

Nu var det äntligen dags. Ikväll skulle jag och mamma åka till Justin som just nu landar i Las Vegas. Jag längtar så sjukt mycket.

Klockan är 8 på morgonen och jag kan inte sova. Solen skiner in genom fönstret och snön utanför har nästan försvunnit. Jag bestämmer mig för att kliva upp och städa undan lite i mitt stökiga rum. Jag läggar alla smutsiga kläder i tvättkorgen och flyttar på alla böcker som ligger på skrivbordet. När jag tagit bort allt från golvet är jag nästan klar, förutom dammsugningen som jag inte kan göra ännu eftersom mamma sover är klockan bara 9. Jag bestämmer mig därför för att gå in på den där bloggen som jag precis skapat. Jag gör mitt första inlägg någonsin:

----------
14 Maj
Sophia Alexis Barkley är mitt namn. Jag föddes 1994 och som de flesta vet är jag Justin Biebers flickvän. Jag skapade denna blogg på grund av att jag är trött på att se alla de där rykterna som far omkring om mig, som för övrigt inte är sanna. Jag skapade bloggen för att kunna skriva mina tankar och känslor samt om vad jag gör om dagarna.

Just nu är klockan nio, och jag har precis städat mitt rum klart. Ikväll åker mamma och jag till Justin som just nu befinner sig i Las Vegas. Han vet om att jag skapat en blogg, så gör ingen stor uppståndelse av detta. Jag saknar honom så himla mycket och det ska bli skönt att äntligen få träffa honom igen efter en månad ifrån honom. Jag saknar hans hasselbruna ögon som blänker och hans läppar emot mina. Jag saknar hela honom.

Justja, ingen av er vet om att jag från och med nu har en livvakt vid namn Jacob, han är en bra kille som känt Justin ett tag, känner mig för övrigt riktigt trygg med honom. Han följer också med till Las Vegas ikväll. Nu ska jag ta och duscha, och sedan äta lite frukost och senare packar jag väskan klart! :)
puss på er!
Sophia
---------

Redan efter några sekunder ökar besökarstatestiken. Och några få kommenterar, de flesta kommentarerna är bra och några enstaka är dåliga. Jag godkänner ingen av dom ännu utan går till duschen som jag skrivit att jag skulle göra.

När jag duschat tar jag på mig ett par svarta jeans, med dragkedjan i bak och så ett vitt linne och en vit pösig rätt kort tröja med America-flaggan över. Mitt hår plattar jag och sen sminkar jag mig med kajal, mascara fondation och puder. Jag ler mot min spegelbild, drar på lite till mascara och granskar min spegelbild igen. Det får duga. Jag släcker lampan och går in i köket där mamma håller på med kaffekokaren. Hon sätter på den och skyndar iväg för att hinna duscha undertiden. Jag själv tar fram smör, mackor och pålägg. Sen letar jag upp mjölken och sen sätter jag mig med en belåten suck.

När jag ätit klart går jag och dammsuger rummet. Sen tar jag fram den stora resväskan som ligger under sängen. Medan jag funderar på vad jag ska ta med mig sätter jag på datorn och kopplar in högtalarna. Ur högtalarna spelas Mad med Ne-Yo på högsta, även mamma sjunger med i sitt sovrum. Jag börjar med att hämta jeans och tights. Sedan tar jag fram linnen och tjocktröjor, några stickade koftor och långärmade tröjor. Sen lägger jag i några klänningar, och några högklackade skor.

När jag packat klart har det gått tre timmar. Jag loggar in på bloggen igen och sedan tar jag och skriver ett kort inlägg.

---------
Packat & Klart!
Hej! Såg att besökarstatestiken kommit upp i höga skyn redan! Nu har jag iallafall packat klart, och det tog runt tre timmar? :O herregud Sophia, snabba dig lite nästa gång! Hahah, mamma packar fortfarande så jag funderar på att gå och göra lunch tills Jacob kommer så kan vi åka till flygplatsen efter det. Nu måste jag sluta för nu ringer Justin här också! :) Puss på er! Vi hörs snart igen
Sophia.
---------

Jag svarar i telefon:
-Hej Justin! Säger jag och ler.
-Hej Sophia, såg att du börjat blogga nu, finally! Skrattar han.
-Haha, ja, hur har du det?
-Jo det är toppen, utvänt på dig bara, skynda dig hit älskling!
-Jag kan inte skynda på planet Justin! Skrattar jag.
Det blir tyst hos Justin. En dörr öppnas och jag hör en tjejröst. Justin harklar sig och säger:
-Du, jag måste gå. Ring när du är här älskling, puss på dig. Jag älskar dig!!
-Jag ringer, älskar dig med. Puss!

Jag går in i köket och gör en enkel sallad. Snart ringer det på dörren och där står Jacob.
-Hej, kom in!
Han kliver in och tar av sig skorna och följer med mig in i köket och hjälper till att ställa fram tallrikar och sånt. Han och mamma pratar väldigt mycket under maten, och de verkar komma riktigt bra överrens. Jacob berättar historier och mamma skrattar. Efter Lunchen dukar vi bort det och sedan lastar vi in allt i bilen och åker mot flygplatsen. Snart skulle jag befinna mig i Justins famn igen. Snart..

<-- följ

Put It Together - Episode 80

Previous:

Vi pratar ett tag och det är skönt att höra hans röst, höra hur han skrattar och hur han mår. Jag önskar bara att han var bredvid mig och inte där, för där är så långt bort. Vi lägger på och sen kryper jag i säng eftersom klockan passerat midnatt för länge sedan.

En vecka senare.

Rykterna blev inte bättre. Redan dagen efter kom det ut i pressen foton på mig, naken. Överallt. Det värsta av allt var att det faktiskt inte ens var jag. Det var photoshop jobb, det kunde vem som helst se om de tittade väldigt noga. Pattie var rasande likaså min mamma. Vart jag än gick så blev jag förföljd av paparazzins. Därför höll jag mig hemma.

Min mobil ringer. Justin.

-Hej älskling.. Säger han.

-Hej. Svarar jag.

-Hur mår du?
-Förjävligt Justin, jag kan inte ens gå ut och hämta tidningen eller slänga soporna. Hur mår du själv, det är du som drabbas värst, tack vare mig.. så hur mår du?
-Nej Sophia! Säg inte så! Det är väl inte ditt fel heller. Jag klarar mig, jag har Kenny. Men jag har ringt runt, och jag har hittat en livvakt till dig. Jacob heter han. Han ska komma runt två tiden till dig idag. Om du inte gillar honom, så har jag en till. Okej? Jag måste gå, men jag älskar dig Sophia och vi ska ta oss igenom det här. Tillsammans.
Vi säger hejdå, och lägger på. Jag kastar iväg mobilen mot fotöljen och ger ifrån mig ett högt skrik. Tur att mamma inte är hemma ännu.
.
Jag kliver upp ur soffan och går till badrummet och ställer mig i duschen när jag klätt av mig. När jag duschat känns det bättre, det känns som om all ilska rann av mig i duschen. När jag kliver ut virar jag en handduk runt mig, och så en runt håret, så står jag och sminkar mig lite grann. Sen fönar jag håret, och sen går jag och letar upp kläder. Det får bli ett par svarta åtsittande jeans, ett rosa linne sen en svart kofta. När jag är klar är klockan halv två.. Medan jag väntar på den där Jacob så tar jag upp datan och sitter vid den en stund. Jag bestämmer mig för att skaffa en blogg.
.
En halvtimme senare ringer det på dörren, precis som Justin sagt. Jag är inte klar med bloggen, men stänger ner den för stunden. Jag öppnar dörren och möts av en kille som presenterar sig som Jacob. Han har blå ögon, och brunt hår. Medellång, och ser ut att vara runt 20 till 25 år.
-Sophia? Frågar han och sträcker fram handen. -Det är jag som är Jacob!
-Hej Jacob! Kom in. Svarar jag och skakar hans hand. -Vill du ha någonting? Kaffe, saft något?
-Jag tar gärna lite kaffe.
Jag nickar och går in i köket, han följer efter när han klätt av sig ytterkläderna. Han slår sig ner på en barstol och ser sig om.
-Det är väldigt fint här må jag säga.
-Tack! Mamma och jag har gjort om väldigt mycket sen när min styvfar dog.
-Det är riktigt mysigt!
Jag sätter mig snart bredvid honom med varsin kaffekopp.
-Så, berätta om dig själv? Säger Jacob och tar en klunk av kaffet.
-Hm, Ja.. som du vet så är jag Justin Biebers flickvän. Innan jag flyttade till min mamma så bodde jag hos min pappa och farmor men jag var tvungen att flytta hit, eftersom min pappa dog i cancer. Första gången jag träffade Justin var när mamma skulle köra mig hit för första gången, vi var hungriga och råkade hamna bredvid Justin, Usher och Kenny på McDonalds. Sen gick våran bil sönder, och Usher fick boxera oss hem hit. I bilen var Justin dryg, han ville få mig att prata, men jag var absolut inte pratsugen.

Jacob skrattar. -Låter som Justin det där!

Jag ler mot Jacob. -Hur känner du Justin?

Det går en lång stund innan Jacob säger något.

-Jo, alltså.. Justin visste att du skulle fråga den frågan till mig, och helt ärligt så bad han mig att inte svara på den. Men efter lite om och men så skulle jag berätta de. Så här är det, Justin var 15, känd såklart. Han skulle ha en konsert och gick omkring utan Kenny backstages, han råkade illa ut. Det kom en kille med pistol, han drog in Justin i en skrubb.. Jag såg det, och sprang genast dit. Så ja, jag räddade Justins liv.

Jag får inte fram ett ord när Jacob är klar. Och Justin trodde inte jag skulle trivas med Jacob, sen första stund när han klev in i huset ända tills nu har jag känt som om han är någon jag känt länge.

-Wow, Det var.. Jag har dig gärna som livvakt. Du känns helt, perfekt på de viset.

Han ler, reser sig upp och ställer kaffekoppen i diskhon.

-Tack, och jag hoppas verkligen att du kommer trivas som du säger. Mitt skift har redan börjat antar jag? Jag har hört att du inte fått gått ut på väldigt länge, så vill du gå ut, handla kläder eller något?

Jag tänker efter, ber han vänta ett tag och går ut till hemtelefonen i hallen. Slår in Evelyns nummer och tre minuter senare har vi bestämt oss för en shoppingrunda.

.
Jacob får köra oss. Han är duktig, och han låter ingen paparazzi röra oss. Shoppingrundan går bra, och vi tycker båda två att han är en bra livvakt. Han är en sådan som Kenny ungefär, en skojig och lite barnslig person. Efter två timmars shopping kör han hem oss och så lägger han in mitt nummer i hans mobil, och hans nummer i min. Så säger vi hejdå, och godnatt och jag går in till mig, och Evelyn till sig. När jag kommer in ringer min mobil och på displayen står Justins namn.

-Hej älskling! Säger jag.

-Hej! Hur gick det? Var Jacob till belåtenhet? Svarar han.

-Haha! Belåtenhet, det låter som vi haft sex eller någon liknande när du säger så! Men jo, han känns helt underbart bra! Kände mig trygg så fort han klev in i huset!
-Vad bra!
Vi pratar en stund till, sen måste vi lägga på för jag ska äta mat med mamma, och han skulle göra någonting helt annat.

-Jag älskar dig.

-Jag älskar dig med.

Sen klickar det till. Jag lägger ner mobilen i byxfickan och sätter mig vid bordet med en suck..
J a g s a k n a r m i n J u s t i n .

Följ bloggen & kommentera!

---->

<----

14 Feburari - Alla hjärtansdag!

Hejsan!

-Ville bara säga att jag hoppas ni haft en bra alla hjärtansdag! Och att den fick/får ett fint avslut! :)

Läs om min dag häär!

Så här är det att jag vet att uppdateringen är U S E L men jag har verkligen massor i skolan, jag vet jag skyller på det hela tiden. Men denna vecka har jag mycket, jag skriver en episode i helgen! :) Jag lovar, hinner faktiskt helt ärligt inte denna vecka!

/Puss

Put It Together - Episode 79

Previous:
-Hej älskling!
-Hej. Victoria har gjort det nu. Hon har hämnats.

-Va?! Vad har hon gjort? ÄR DU SKADAD?! Skriker jag.

Jag känner hur det drar ihop sig i min mage och en äcklig känsla träder fram. Jag känner att jag nästan behöver spy. Sophia säger ingenting, men jag hör hur hon snyftar.

Sophias Perspektiv - Samma dag

Mamma kommer inrusande i mitt rum och väcker mig. Jag stönar och sätter mig upp.
-Vad är det?
-Jag måste rusa till jobbet, klockan är 8, kan du åka och handla och så?
-Jadå, jag fixar det, lägg fram pengar.
-Okej vad bra, hejdå hjärtat!
-Hejdå.
Jag hör hur mamma går ut ur mitt rum och snart rotar hon i väskan i köket. Sen efter en stund blir det tyst och snart öppnas och stängs dörren.
.
Jag drar täcket över huvudet och försöker somna om. Men det går inte. Jag räcker mig efter mobilen och startar den, slår in pinkoden och snart vibbrerar mobilen tre gånger för tre olika sms. Ett från Justin, ett från Evelyn och ett från Liam.
.
Hey honey.
Ville bara säga att jag saknar dig jättemycket!
Hur har du det? :)
I love u
Puss / Din nu och för evigt - Justin.
.
Det var skickat för 5 timmar sedan. Jag svarar:
.
Hej älskling.
Jag saknar dig något fruktansvärt!
Jag har det okej, umgås väldigt mycket
med Liam & Evelyn nu! Hur har du det själv?:)
I love u 2 <3
Puss / Din Sophia.
.
Evelyns sms lyder bara:
.
Hey, hitta på något idag?
RIING MIG!
Puss - Evelyn.
.
Jag bestämmer mig för att ringa henne om någon timme, hon måste ju trotts allt somnat om nu. Liams sms lyder ungefär likadant:

Hey, Evelyn och John vill hitta på något idag..
Hänger du med? :)
/L.
.
Jag bestämmer mig för att hänga med dem. Liam skickade sitt sms nyss, när jag svarar, är han snabb på att skriva tillbaka. Vi bestämmer oss för att han ska komma hit om en timme så ska vi åka till ett kafeé och äta frukost. Jag reser mig ur sängen, bäddar den och springer in i duschen. Jag duschar snabbt, sköljer ur håret och sen virar jag en handduk runt håret och en annan sätter jag fast ovanför brösten. Jag tar fram min bodylotion och smörjer in benen och allt annat. Sen går jag in i garderoben och tar fram ett par blåa jeans och ett vitt linne, sen min korta jacka med en pussmun på ryggen. När jag gjort allt det här är det en halvtimme kvar till Liam kommer, så jag hinner sminka mig i god tid, ta en hand/axelväska och lägga i pengarna i min plånbok och skriva en inköpslista. Sen ringer det på dörren.
-Hej! Säger jag och kramar om Liam.
-Hej! svarar han och kramar tillbaka.
-Säkert att det är okej att vi åker och handlar efterråt?
-Ja självklart!
-Haha bra, du är bäst du!
Liam ler malligt medan jag klär på mig jackan och efter att jag klivit i mina skor går vi till Liams bil.
-Det vanliga stället? Frågar han och startar bilen.
-Det låter bra!
Liam kör in mot centrum och hela tiden småpratar vi om allt möjligt mellan himmel och jord.
.
Väl inne i centrum parkerar vi i parkeringhuset och sen går vi den lilla biten som är till kafeét. När vi kommer in där möts vi av en varmbris och stället är rätt tomt såhär tidigt på morgonen, vilket är väldigt skönt.
-Det känns så konstigt att gå in på ett kafée med dig, jag menar, jag har van att det är en massa papparazzis överallt.. Missförstå inte nu, det är grymt kul o hänga med dig igen!
-Haha jag förstår hur du menar! Skrattar Liam. - Ta ett bord, jag beställer.. Det vanliga?
Jag ler och nickar. Jag väljer ett bord lite längre in och avskiljt från de andra - men det gör jag mest för det har blivit en vana. Jag slår mig ner i soffan och väntar på att Liam ska dyka upp.

10 minuter senare sitter vi med varsin tallrik full med pankakor och sylt och varsin stor varm chokad. Som vanligt så blir det mycket skitsnack, om allt och alla. Det jag älskar med Liam är att han är lättsam, inte som andra. Han är något riktigt speciellt. Vi pratar om hur det känns att Justin är en miljon mil ifrån mig, ja, det känns så iallafall. När vi suttit där och kluffsat i oss våra pankakor och svept i oss våran varma chocklad så går vi därifrån och ut mot en av alla mataffärer.

När vi har handlat och går ut från affären möts vi av ett stort gäng paparazzin som samlas runt oss.

-DÄR ÄR HON!!
-Sophia, är du gravid?
-Sophia, är det sant att du väntar barn!?
-Sophia, när ska du föda?

Frågorna bara väller ut. Men den riktiga frågan är, varför tror de jag är gravid? Liam puttar undan dem och vi går emot bilen, följd av en stor svans med kamerablixtrar. När vi packat in bilen slänger en paparazzi ur sig:

-Är du otrogen också?

Jag blänger ilsket på honom och öppnar munnen för att säga något, precis då ser jag Victoria, ståendes bakom paparazzina med världens flin på läpparna. Jag blir rasande, och tänker springa dit och fråga vad fan hon håller på med. Men Liam hejdar mig och föser in mig i bilen och vi åker hem till mig.

-Liam? Frågar jag medan vi packar upp varorna.

-Ja? Svarar han och ställer in mjölken i kylskåpet.

-Tycker du jag ser tjock ut? Alltså, gravid tjock?

Han blänger på mig med en " är du dum i huvudet " - blick. Sen flinar han och börjar snart skratta.

-Nej, hur så?
-Bara undra, tror du att Victoria starta ryktet?
-Självklart att hon gjorde det!

Jag säger ingenting mer, det gör inte Liam heller. Han förstår antagligen att jag tänker på det just nu, han puttar till mig och jag puttar tillbaka, sen börjar vi båda skratta.

På kvällen

När jag kommer hem från Evelyn på kvällen är mamma fortfarande på jobbet. Jag slår mig ner i tvrummet med min dator och ett stort glas cola. Jag slår på tvn och sätter på MTV. På datorn visas kändissiten såfort jag kommer ut på internet. Där var jag. Där var en bild från idag, på mig och Liam. Texten under lyder:
.
Justin Bieber och Sophia Barkley ska bli föräldrar?

Det går rykten om att Justin Bieber 17, och Sophia Barkley 17, ska bli föräldrar. En källa nära Justin berättar hur han stolt ringt upp henne och berättat de goda nyheterna. Men detta är ännu oklart om det är sanning eller ej. Paparazzin fångade Sophia på bild under dagen, då hon och en okänd kille var ute och handlade mat. Sophia vägrade att kommentera saken.

Jag drar upp min mobil ur fickan och bestämmer mig för att ringa Justin. Det kvittar hur mycket klockan än är där, jag måste! Justin svarar efter ett tag:

-Hej älskling! Säger han glatt
-Hej. Victoria har gjort det nu. Hon har hämnats.

-Va?! Vad har hon gjort? ÄR DU SKADAD?! Skriker han.

Jag får inte fram ett ord. Jag börjar gråta och håller för munnen för att han inte ska höra mitt hulkande. Jag tar ett djupt andetag och blundar tre sekunder ungefär. Sen säger jag:

-Hon har sagt till en tidning.. att .. du och.. jag .. väntar barn..

-VA?! skriker han igen.

-Det är fullt av paparazzibilar utanför mig. Justin.. vad ska vi göra?!

-Du ska inte göra någonting, svara inte på några frågor om det, ignorera hot-mejl och allt sådant, okej?! Jag ska fixadet här!

kort inlägg? MEN, nu händer de grejer!

Minst 30 kommentarer? :)

Angående uppdateringen framöver..

Hej!

Jag vet att ni längtar efter nästa, och jag ska försöka skriva klart det till helgen!
.

Viktiga saker jag vill informera er om:
Nästa vecka börjar nationella proven för mig. Det betyder att jag antagligen kommer uppdatera sämre och kortare episoder. Jag är ledsen för det hata mig inte. Men jag ska klara skolan. Jag står nästan vid mållinjen i grundskolan, allt jag har kvar är ett berg av prov, och det berget ska jag klättra över. Jag ska absolut inte slösa bort 2 veckor av sommarlover igen på sommarskola. ALDRIG.

Så jag hoppas ni har tålamod nu under de kommande månaderna och veckorna. För jag ger inte upp bloggen, bara det att det kanske blir lite längre pauser.

Nästa episode ska jag föröska göra klart till helgen, jag lovar absolut ingenting, men jag ska göra mitt bästa!

Ta hand om er alla underbara läsare!
Puss/Ida

Put it Together - Episode 78

Previous:

På MTV Spelas Justins låt och jag byter kanal, allt påminner för mycket om honom här. Så jag bestämmer mig tillslut för att gå hem.

Med en suck stänger jag dörren om mig och låser den snabbt. Sen småspringer jag ända hem för att komma in i värmen så snabbt som möjligt.

Justins Perspektiv. - En vecka senare

Turnen har startat väldigt bra. Jag är glad att vara tillbaka på scen, och turnen. Trotts att min saknad för Sophia är stor, så är det ändå så sjukt roligt här igen. Att vara i Englad är grymt, och det är så himla mysigt här. Imorgon har vi andra konserten och jag är taggad som bara den.

Mina tankar avbryts snart av att Dan knackar på dörren och utan att vänta på svar från mig utifall han får komma eller inte så kommer han in ändå. Jag lägger ifrån mig datorn och tittar på honom.

-Har inte din mamma lärt dig att knacka? Frågar jag och spärrar upp ögonen.

-Har inte din mamam lärt dig att passa tider? Vi ska åka om en halvtimme Justin, och du har inte ens klivit upp.

Jag tittar på klockan, mycket riktigt. Om en kvart ska vi åka till arenan för att se hur det går och prata med Scooter och alla andra. Jag kliver upp ur sängen och tar en snabb dusch. Sen letar jag upp ett par rena kalsonger. Precis innan jag tänker släppa ner handduken på golvet inser jag att Dan fortfarande är kvar i mitt rum.

-Ehm, kan du gå ut? Frågar jag.

-Justin, jag är kille, seriöst. Jag vill inte se din grej precis.

Dan går inte ut, han sitter kvar där. Jag suckar och tar med mig kalsongerna och ett par jeans in till badrummet och byter om där. Jag fönar håret snabbt och sen letar jag upp en tröja att ha på mig.

När Dan och jag går ut genom dörren till mitt hotellrum så tar jag upp mobilen för att se efter om Sophia svarat på smset ännu, vilket hon inte har. Jag lägger ner mobilen i fickan igen samtidigt som vi kliver in i hissen. Jag suckar kanske lite väl högt.
-Vad är det? Frågar Dan.
Jag tittar på honom med en "är du dum" blick. Han lägger armen om mig och drar mig retsamt närmare.
-Äsch, strunta i det nu, du vet att det är en stor tidskillnad, hon har säkert något annat att göra just nu. Hon kanske till och med sover?!
Jag fnyser och puttar iväg honom i lagom tid till att hissen når lobbyn.

Dan och jag går ut mot bilen som Kenny kört fram. När vi satt oss i den kör Kenny mot arenan och jag känner hur min mobil vibbrerar till. I hopp om att det är Sophia tar jag upp den. Jag blir både besviken och glad när jag ser vem det är. Besviken för att det inte är Sophia och glad för att det är Ryan.

Yo bro,
Hörde att du är i London, jag med!
ses? hör av dig !!
/Ryan

Jag ber honom möta mig vid arenan, om han har tid. Han svarar att det blir perfekt och att han är där om 20 minuter. Jag lägger sedan ner mobilen efter ett kort "okej, ses där! :)" svar.

När vi kommer fram till arenan kommer en välbekant filur vid namn Ryan springandes mot bilen. Han kramar mig så som vi alltid har gjort och sen följer han med oss in utan större problem. Den här gången är inte som sist vi var här tillsammans. Då slet alla fans i oss, och Kenny var tvungen att gå och hålla oss väldigt nära för att vi inte skulle bli bortdragen, in i tjejmassan.
-Fan vad länge sen det var man såg dig! Säger Ryan.
-Desamma bro! Svarar jag.
-Du har växt på dig, både på längden och bredden. Säger han och klämmer på min arm.
Jag bara svarar att han är löjlig och sen ger jag honom en "ha-ha jättekul" min, som han såklart skrattar åt.
-Jo, jag har en sak till dig, men bara om du är ledig ikväll. Säger Ryan medan vi går in i ett rum där Scooter sitter.
-Vadå? Frågar jag.
Han drar upp två biljetter ur jackan. -Jo alltså, vill du gå på Hockey matchen ikväll?
-Hockey? Frågar du seriöst om jag vill gå på hockey. DUM FRÅGA IDIOT KLART JAG SKA GÅ! med dig!
Han bara skakar på huvudet och skrattar åt min pinsamma reaktion. Scooter tittar förvånat på oss och vi slår oss ner i varsin fotölj.

Mötet handlar om vad jag ska säga på intervjun i övermorgon och mycket annat. Som till exempel när Ryan - min stylist och jag ska hinna fixa nya scenkläderna så de sitter ordentligt och inte ramlar av som mina byxor faktiskt gjorde en gång på scen. Det var nog det pinsamaste jag varit med om, men jag bjöd på den. Tjejerna i publiken skrek faktiskt mer då. Scooter avslutar mötet med ett kort "var klar imorgon klockan 8 för att åka till intervjuen". När vi går där ifrån drar jag med mig Ryan (Butler) till bilen igen, för att åka till hotellet och slappa med lite tvspel innan hockeyn, som gamla goda tider.

Hockey. Den absolut bästa sporten som finns. Hade Scooter inte upptäckt mig, hade jag definitivt varit hockeyspelare fortfarande. Jag saknar att vara på isen. Jag saknar känslan av att ha kontroll över skridskorna känna hur lätt de glider över isen och känna den varma känslan i magen under matchen.

-Bro, vill du ha popcorn? Frågar Ryan.

Jag nickar och han springer iväg för att fixa det. Kenny stannar bredvid mig, utifall att någon skulle få för sig att hoppa på mig liksom, jag är ju fortfarande Justin Bieber. Ryan kommer snart tillbaka och då går vi in och letar upp våra sittplatser. Arenan är stor runt om den vita isen är läktarna med röda stolar. På sidan mitt emot våran är stolarna målade så det står hockeylagetsnamn. Ryan slår sig ner på stolen längst in, jag i mitten och Kenny längst ut. Innan matchen börjar säger Ryan:

-Justin?
-Ja?

-Det känns som de gamla goda tiderna, du, jag och en hockeymatch.

Jag ler till svar och dunkar honom i ryggen. Han ler tillbaka och vänder sig sedan till planen.

Matchen är spännande, flera gånger skriker både jag och Ryan rakt ut för att de andra laget fuskar eller för att dommaren dömmer fel. Fast vi är ju såklart inte de ända som skriker. Matchen slutar oavgjord efter en 5 minuters förlängning. Matchen har varit så spännande så att både jag och Ryan måste skynda oss till toaletterna sen. Kenny följer med in på herrarnas toaletterna och står utanför och väntar på oss. När jag är klar och tvättar händerna ringer min mobil. Jag skyndar mig att torka händerna och sen tar jag upp mobilen och ler när jag svarar.

-Hej älskling!
-Hej. Victoria har gjort det nu. Hon har hämnats.

-Va?! Vad har hon gjort? ÄR DU SKADAD?! Skriker jag.

Jag känner hur det drar ihop sig i min mage och en äcklig känsla träder fram. Jag känner att jag nästan behöver spy. Sophia säger ingenting, men jag hör hur hon snyftar.

Vad har Victoria gjooort?!?!

Tack för kritiken ni gav mig, några glömde nog bort att jag är en människa MED känslor, men tack ändå, jag tar åt mig av de bra, och ska bättra mig på de saker ni påpekat!! :D

Följ & Kommentera!

___________________

Nicole; de flesta bilderna är från weheartit.com!

Put it Together - Episode 77

Previous:
-Du vet att jag ska på turné eller hur?
Jag nickar.
-Jag vet inte hur ofta jag kommer hem imellan och jag är rädd att du blir fundersam, och att det blir massor av missförstånd på grund av alla papparazzin.
-Justin, älskling.. du behöver inte oroa dig. Svarar jag och lägger handen på hans kind och sätter mig närmare. -Hur det än går med papparazzina, lovar jag att jag ska lita på dig. Och jag kanske kan komma till dina konserter ibland. Jag älskar dig och jag kommer alltid göra det.
Jag kysser honom och han drar upp mig i knäet och trycker mig hårt mot honom.
-Problemet är.. jag åker imorgon.
-Jag vet älskling, jag vet..
Jag suckar och lutar mig mot honom, samtidigt som han trycker mig hårt mot honom.
Den här gången, ska jag inte förlora honom, aldrig mer.

Nästa dag.

Jag sover hos Justin, tätt intill honom med hans armar runt mig, hårt. På morgonen, klockan fyra när alarmet går tar han bort en av sina armar för att kunna stänga av det. Och sen lägger han den om mig igen och pussar mig i nacken. Jag vänder mig så jag ligger på rygg och han lägger sig på mig och kramar om mig, och pussar på mig. Sen halvligger han där ett tag, och tittar på mig. Jag smeker på hans kind.

-Jag kommer sakna dig så otroligt mycket älskling. Säger jag samtidigt.

-Jag kommer sakna dig minst lika mycket vännen. Svarar han.

Jag får tårar i ögonen och brister ut i gråt. Justin trycker sig närmare mig och jag slår armarna om honom.
.
Efter en stund blir Justin tvungen att kliva upp och gå och duscha. Jag sätter på mig mina kläder och går ner till Pattie så länge.
-Godmorgon. Säger hon och ler emot mig.
-Godmorgon Pattie.
-Sovit bra? Sugen på lite frukost?
-Rätt okej, känns ju inte bra att Justin och du ska åka iväg nu och jag vet inte hur länge de dröjer innan jag får träffa någon av er igen. Gärna det!
-Jo jag förstår dig vännen, men tro mig, jag ska se till att det blir snart du och Justin får ses. Hjälper du mig att plocka fram?
Jag nickar och tar brödet som hon räcker mig.
.
Justin kommer snart ner och sätter sig bredvid mig. Pattie sitter mittemot oss.
-Så.. hur känns det att ni ska vara ifrån varandra rätt länge? Frågar Pattie.
Jag tittar på Justin som annars brukar prata med mat i munnen äter sin macka under tystnad. Jag känner en klump i magen och kollar bort, mot Pattie och svarar på hennes fråga:
-Jo.. rent ut sagt?.. Förjävligt.
Jag har ena handen i knäet, och snart smyger Justin upp sin hand i mitt knä och flätar in sina fingrar med mina, utan ett enda ord.
-Jo jag förstår det. Säger Pattie. - Därför frågade jag Scooter när du kunde komma till oss som tidigast.
Pattie reser sig och går till sin handväska och rotar runt efter något som är ett brev när hon väl tar upp det. Hon kommer tillbaka och sätter sig ner och öppnar brevet och sedan tar hon ut en avlång pappersbit. Hon lägger ned med den blanka sidan uppåt. och skjuter den över bordet till mig. Jag tittar på henne, hon nickar. Jag lägger ner mackan och tar upp de som Pattie skickat över till mig.
.
När jag ser vad det är, blir jag så glad att jag skriker till. En flygbiljett till Las Vegas. Justin tittar förvånat på mig, och sedan på biljetten och sen på Pattie.
-Om en månad, från och med idag, åker du till Las Vegas med din mamma, här är den andra biljetten. Pattie viftar med brevet igen. -Och ni stannar i en vecka ungefär.
Justin ler, och kramar om mig utan att släppa min hand. Sen kysser han mig och jag kysser tillbaka.
-Tack mamma..
-Tack Pattie
-Varsågod!
.
Så var det dags. En månad ifrån varandra. Fyra veckor utan Justin.
.
Justin står mittemot mig med armarna runt min midja, jag har mina på hans axlar.
-Jag vill inte..
Jag tittar på honom. -Du måste älskling.
Han drar mig plötsligt tätt intill och håller hårt om mig. - Jag älskar dig Sophia Alexis Barkley.
Jag kramar hårt tillbaka och säger - Jag älskar dig Justin Drew Bieber.
Han kysser mig, gång på gång.. Mer och mer passionerat, och mer tunga dessutom. Jag pussar honom en sista gång sen drar jag mig bort från honom innan allt blir för jobbigt. Pattie kommer in igenom ytterdörren och tar den sista väskan.
-Redo? Frågar hon Justin.
Han nickar kort. Hon tittar på mig. -Säker på att du vill städa och så åt oss idag? Du är ledig, du borde inte..
-Pattie, det är lugnt! Jag städar, och sen tar jag hem extranyckeln till mig för att ingen ska kunna komma in, och så fixar jag med blommorna i veckorna jag lovar! No big deal!
Hon ler och ger mig en kram. -Tack vännen!
Jag kramar tillbaka och sen går hon ut till bilen.

Justin tittar på mig med sina tårfyllda ögon.
-Sophia, jag älskar dig. Vi ses om en månad.
-Jag älskar dig med Justin. Vi ses om en månad.
Han pussar mig en gång och trycker mig sedan hårt mot honom igen. Sen pussar han mig igen och går ut genom ytterdörren efter att han sagt - Hejdå.
.
Från köksfönstret ser jag hur Pattie backar ner på gatan och snart är de borta. Jag suckar och vänder mig bort från fönstret och börjar plocka i diskmaskinen. Pattie har bett mig dammsuga innan jag går hem. Men först låser jag dörren och går till Justins säng för att sova lite till. Jag lägger mig på Justins sida och känner hans underbar doft.

När jag vaknar igen kliver jag upp och går till Justins dusch och duschar snabbt. Klockan är 9 och Sen tar jag på mig ett par av mina tights som varit kvarglömda och ett av mina linnen. Och sen lånar jag Justins hårfön och fönar mitt hår torrt. Sen sätter jag upp luggen i en fläta och resten får hänga lite som de vill. Sen letar jag upp dammsugaren och börjar på övervåningen och sedan tar jag undervåningen. När jag är klar är jag för trött för att orka gå hem riktigt än. Jag slår istället mig ner i soffan och slår på tvn. På MTV spelas Justins låt och jag byter kanal, allt påminnner för mycket om honom här. Så jag bestämmer mig tillslut för att gå hem.

Med en suck stänger jag dörren om mig och låser den snabbt. Sen småspringer jag ända hem för att komma in i värmen så snabbt som möjligt.

Kort episode, kanske ett till i helgen, beror på er kommentera lite kritik? :)

Alltså inte bara "BRAAA" "VI VILL HA MER"...

-föölj bloggen & kommenteraa!

För Justins 18årsdag!

Om ni inte ser vad det står på bilden så står det såhär:

" I think you guys know that Justin Bieber's birthday is coming. I would like to make a video for justin, because we love him, do you want to be in the video? Send a picture of you when you holding a paper that says

"Happy 18th Birthday Justin Biebe"

and send it to me on:
justin18bday@hotmail.com ! But please before 25 february :) "

Kommentera episode 76 lite till? :) Puss/Ida

Put it Together - Episode 76

Previous:
Under filmen kommer tårarna för både mig och Evelyn, även John och Justin ser sådär lagom rörda ut. Justin kramar om min hand och stryker den med sin tumme, som tröst. John kramar om Evelyn hårdare. Och så sitter vi filmen ut. När den är slut sätter vi i en till, men alla måste ha somnat. För när jag tittar upp igen är det kolsvart ute. Och det ända som lyser upp rummet är filmmenyn som startar om och om igen. Jag tar mig ur Justins grepp och han vaknar till och lägger sig ner. Jag stänger av tv, och tar all diskt till köket. Sen går jag på toaletten, och sen kryper jag ner bredvid Justin som lägger armen om mig, och säger "mmmm" i mitt öra. Jag ler och somnar snart om.

Justins Perpektiv

När jag slår upp ögonen ligger jag tätt intill Sophia med armarna runt henne på Evelyns vardagsrumsgolv. Jag tittar upp lite försiktigt utan att ta bort armarna från Sophia, utan att egentligen röra någonting alls förutom ögonen och huvudet. Det är ljust ute, genom fönstret kan man se hur solen är påväg upp bakom de stora träden. De påminner mig, att jag ska be Sophia följa med hem till Canada över påsk. Jag kramar om henne hårdare och hör att hon mummlar något obegripligt och snart vänder hon sig om så hon ligger med ansiktet inborrat i min bröstkort. Hennes lukt kittlar i min näsa och jag trycker henne närmare och viskar:
-Jag älskar dig.
Hon suckar belåtet i sömnen, nästan som om hon skulle vara vaken. Jag känner hur ögonlocken blir tyngre och snart somnar jag om.

Jag vaknar av en duns följt av ett skrik. Snart landar något rätt tungt på mig, och jag känner varma läppar emot mina. Ett leende sprids i mitt ansikte och jag tittar upp. Där sitter världens, kanske universums underbaraste tjej. -Godmorgon sweetie! Säger Sophia och ler.
-Godmorgon älskling, men jag var faktiskt vaken före dig.
Jag tar tag om hennes rumpa och reser mig upp. -Vad var det för duns?
Sophia säger skrattandes - John jagade Evelyn och så slog hon omkull en stol.
Jag skrattar och skakar på huvudet. Sophia slutar skratta och biter sig i underläppen. -Du är så underbar, och du har sånt underbart skratt! Säger hon och pussar mig på kinden.
Jag ler och pussar henne på munnen, sen reser vi oss upp och går hand i hand in i köket för att äta frukost med de andra två.

Efter det pussar jag Sophia och säger hejdå till de andra för att jag måste hem och sen åka till Scooter med Kenny. När jag kommer hem duschar jag, och sen fönar jag håret torrt, har i lite vax, tar lite parfym och klär på mig ett par svarta jeans och en svartrödrutig skjorta. Snart hörs Kennys röst ropa mitt namn och jag skyndar mig ner för trappan och ut till honom i bilen.
-Sho man! Säger jag och gör vårat hanslag.
Kenny hälsar tillbaka och sen åker vi mot Scooters hus.

Mötet som skulle hålla på i över två timmar, är seriöst i ungefär en halvtimme.
-Justin! Lyssna då! Skrattar Scooter.
Jag gör samma min som jag gjorde nyss, sen skakar jag på huvudet och räcker ut tungan samtidigt. Scooter blir arg, på ett sätt som man vet är skämt. Han jagar mig runt i huset och jag bara skrattar. Tillslut får han tag på mig och lyfter upp mig.
-Ja, det här mötet går ju bra, vad sägs som lite xboxspelande? Säger han sen.
Såklart håller både jag och Ryan - min stylist - och Dan - min gitarrist - med. Vi spelar hockey, jag och Dan äger ut Ryan och Scooter, solklart, stenhårt.

När jag kommer hem sitter mamma vid köksbordet. Hon reagerar knappt att jag kliver in genom dörren.

-Hej mamma!

-Hej gubben, hur gick mötet? Frågar hon utan att titta upp från tidningen.

-Det gick bra, den första halvtimmen...

Mamma suckar och säger: -Ni pojkar klarar inte av ett möte utan mig.

Jag skrattar åt henne och tar en macka och springer sedan upp och sätter mig vid datan ett tag.

En vecka senare

Sophias Perspektiv

Justin och jag har umgåtts hela veckan, dag ut och dag in. Det är något som kommer hända, det känner jag på mig, varför skulle han annars inte ens låta mig gå hem och äta? Idag är nog första gången jag duschar hemma på en vecka. Samtidigt som det varma vattnet rinner längst min hud fortsätter jag att tänka på vad det är som kommer hända. Jag antar att jag får reda på det ikväll. Vi ska nämligen ut och äta.

När jag fixat håret sminkat mig och tagit på mig min korta svarta klänning kliver jag i mina svarta högklackade precis i tid till att en tuta hörs utanför. Jag tar på mig min jacka och sen går jag ut, utanför står Justin lutat emot en limousine, han ler och kommer fram till mig och kysser mig, jag besvarar kyssen. Justin öppnar dörren till limon och jag sätter mig i den tätt följd av Justin.

När vi stannar till öppnar chaffören dörren och det blixtrar runt om oss direkt. Justin kliver ur bilen och Kenny som suttit framme med chaffören ser till att papparazzina inte når honom. Justin sträcker handen till mig och jag kliver ur. Vi tar oss till hotellets ingång och sen tar vi hissen upp till taket. I hissen får jag ta på mig en ögonbindel. Justin tar mina händer och leder mig ur hissen, han ställer sig bakom mig, tätt intill. Jag kan nästan höra hans hjärta slå. Han lägger armarna om min midja och leder mig framåt.
-Fortsätt blunda nu.
Han tar av ögonbindeln och jag fortsätter blunda, sen försvinner han ifrån mig.
-Nu kan du titta. Säger han
Jag öppnar ögonen och då tänder han massor av ljusslingor som sitter runt om i rummet. Ja, det var ett rum fastän vi var på taket. det var lixom glastak över. I ena hörnet står ett bord, för två personer. Justin kommer emot mig leendes.

-Gillar du det? Säger han.
Jag kollar konstigt på honom. -Om jag gillar det?! Är du från vettet? JAG ÄLSKAR DET!
Han ler stolt. -Det tog hela natten att fixa. Tro mig, jag gjorde det nästan helt själv, med lite hjälp från mamma.
Jag kramar om honom, och ger honom en liten puss.
-Jag älskar dig Sophia Alexis Barkley.
-Och jag älskar dig Justin Drew Bieber.
Han tar min hand och leder mig till bordet, drar ut stolen och jag sätter mig ner. Han sätter sig på stolen mittemot och snart kommer en kypare ut med maten åt oss.

Under middagen skrattar vi, pratar om allt mellan himmel och jord och har det jättemysigt.
-Har du ätit klart? Frågar Justin.
-Japp, du då? Svarar jag.
Han nickar. -efterrätten serveras inte här.
Jag tittar konstigt på honom. Han skrattar och reser sig. Sen sträcker han handen till mig och jag tar den. Han leder mig till ett annat hörn av rummet som är fullt med kuddar, och filtar och mysiga mjuka saker. Han sätter sig ner och drar med mig. Jag ger ifrån mig ett skratt och han pussar mig på munnen och lägger händerna på min rumpa. Så sitter vi ett tag, och sen sätter jag mig bredvid honom och efterrätten anländer. Jordgubbar doppade i Choklad, med champange, vem kunde ana att Justin hade valt det?

Efter efterrätten ligger vi kvar på kuddarna och myser, Justin halvligger och jag ligger med huvudet på hans bröstkorg. Han har armen om mig och den vilar precis ovanför rumpan på mig. Jag ritar små hjärtan på hans tröja.
-Jag glömde berätta hur vacker du är älskling. Säger han plötsligt.
Jag lyfter på huvudet och kysser honom. -Du med.
Jag lägger ner huvudet igen och Justin bara sitter där, tyst, i flera minuter.
-Vad tänker du på? Frågar jag tillslut.
-Dig, och din reaktion till vad jag har att säga..
-Vad har du att säga..
Jag reser mig upp och ser honom i ögonen. Han sväljer hårt flera gånger.
-Du vet att jag ska på turné eller hur?
Jag nickar.
-Jag vet inte hur ofta jag kommer hem imellan och jag är rädd att du blir fundersam, och att det blir massor av missförstånd på grund av alla papparazzin.
-Justin, älskling.. du behöver inte oroa dig. Svarar jag och lägger handen på hans kind och sätter mig närmare. -Hur det än går med papparazzina, lovar jag att jag ska lita på dig. Och jag kanske kan komma till dina konserter ibland. Jag älskar dig och jag kommer alltid göra det.
Jag kysser honom och han drar upp mig i knäet och trycker mig hårt mot honom.
-Problemet är.. jag åker imorgon.
-Jag vet älskling, jag vet..
Jag suckar och lutar mig mot honom, samtidigt som han trycker mig hårt mot honom.

Den här gången, ska jag inte förlora honom, aldrig mer.

Sådär ja, Kommentera vad ni tyckte nu då!

FÖLJ BLOGGEN!

Episoden..

Hej!

Ville bara säga att Episoden tar lång tid, jag vet, men jag känner mig febrig och är jättehes och hängig, så det tar längre tid, jag försöker ligga och vila så att jag slipper bli sjuk.

Episoden kommer kanske imorgon, annars på onsdag!

Take care!
/Ida

Vill bara önska gott nytt år & tacka er.

Som ni märkt så har jag tagit bort chatboxen, eftersom de flesta som skrev där klagade på min urusla uppdatering.

Tack & GOTT NYTT ÅR!

Tack för att ni börjat läsa min blogg. Tack för att ni kommenterat & gett kritik. Nu är min blogg, mer än ett år gammal. Min skrivkunskap har utvecklats enormt mycket tack vare denna blogg & mycket tack vare er eftersom ni kommenterat och gett kritik som fått mig vilja bevisa på något sätt, att jag är bättre än vad jag var i början. Om ni jämnför min nuvarande novell, med den första (Without you i am nothing) så ser ni stor skillnad. Det gör jag iallafall!

Tack för att ni varit trogna läsare, trotts de stora mellanrummen mellan episoderna. Jag hoppas ni står ut med mig & mitt otroligt dåliga bloggande. Jag blir bara gladare & gladare för varje mer bloglovin följare jag får, och jag är sjukt stolt över de 105 jag har. Well for you, verkar de kanske inte mycket, men det betyder väldigt mycket. Tänk, 105(fler än så) gillar det som Jag, lilla Ida, skriver & väntar på mina epsioder trotts den usla uppdateringen! Tänk att lilla jag, kan ha inspirerat någon annan person till att börja skriva..

Tack för att ni läser, kommenterar & tittar in på min blogg.

Jag önskar er, ett riktigt gott nytt år!
/Ida

Put it Together - Episode 75

Varning för "sex scen" Varning för "sex scen" Varning för "sex scen"

Previous:

När vi kommer in på planet pustar jag ut och somnar emot Justins axel med mina fingrar inflätade med hans och han lägger huvudet på mitt. Det nästa jag minns är att han väcker mig för att vi ska äta lite, och sedan somnar jag om. Och nästa gång jag vaknar är vi hemma i ATL. Där är det lika många papparazzin som i London och jobbigt att ta sig fram men snart är vi ändå hemma och jag går i säng direkt när jag kommit in.

När jag vaknar nästa morgon är klockan runt nio, på displayen på mobilen dyker ett mess från Evelyn upp såfort jag startat den. Evelyn hade messat: Vill du & Justin komma över och se på film med mig och John ikväll? Det blir FF ! :D puss!! Jag svarar att jag kommer gärna och jag ska höra med Justin, till svar får jag ett enkelt "Okej ses vid sex!" Jag sätter mig upp och tar upp datorn.

Det första som kommer upp på internet sidan är en rubrik om Justin. "Bieber en player? Dumpat Victoria och går tillbaka till Sophia!" Jag suckar och trycker in på artikeln:
.
"Under helgen åkte alla beliebers älskade Justin Bieber, 17år, till London tillsammans med sin exflickvän Sophia, 17. De sågs hålla hand, men de var troligen för inte tappa bort varandra.. Trodde vi, innan gårdagen. Sista dagen i London sågs det unga exparet kyssas efter en av Justins mindre konserter. Justin Bieber och Sophia Barkley tycks återigen vara ett par. Men vad hände då med Justins nu, exflickvän Victoria. Vi stötte på Victoria på stan men hon vägrade att kommentera och svara på frågor kring Bieber & Barlkey, allt hon sa var att hon skulle hämnas, och det skulle vara en stor hämnd. Det verkar som detta kommer vara en av årets triangeldraman kring den unga pop-artistem Justin Bieber."

Där stannar jag till och suckar. Hämnd? Seriöst.. Jag skakar på huvudet samtidigt som jag reser mig upp ur sängen och plockar fram en handduk. Sen skickar jag iväg ett mess till Justin: Har du läst att Victoria tänker hämnas på oss? puss/S.

I duschen rakar jag mina ben och under mina armar. Sedan har jag i hårinpackning och allt sånt. Sen virar jag handduken runt kroppen och en annan runt håret och går in i min garderob för att hämta kläder. Jag tar ett par svarta jeans och en skön tröja med musse pigg på och så tar jag med ett svart linne att ha under tröjan. Underkläderna fick bli ett knallrosa set medan jag klär på mig plingar det till i mobilen och Justin har svarat på mitt sms. När jag fått på mig alla kläder öppnar jag messet: Ja jag vet, oroa dig inte, biebs tar hand om allt! Föresten Evelyn frågade om vi ville komma över ikväll antar att hon frågade dig med. Ska vi dit? :) puss/JB.

Jag ler och svarar kort: Okej, litar på dig då! Jag ska dit, och hoppas på att du följer med, kom över hit när du har tid! puss/S. Jag fönar håret och plattar det lite snabbt, har på lite mascara och fontation och sen går jag och äter frukost.

En timme senare, när jag satt mig vid tvn plingar det på dörren och där står Justin. Såfort jag öppnat dörren lägger han händerna om min midja och kysser mig, han stänger dörren efter sig och så backar vi mot väggen.

-Är din mamma hemma? Frågar han och kysser mig.

Jag skakar på huvudet och ler lurigt. Han kollar på mig och vi båda tänker samma sak, han låser ytterdörren och sen trycker han mig mot väggen igen. Han kysser mig ömt på munnen och sen ner emot halsen. Han andas tyngre och tyngre samtidigt som han lyfter upp mig och håller mig om låren smyger min hand in innanför hans tröja och smeker hans mage. Han bär mig in i mitt rum och sliter av mig tröjan. Jag sliter av hans också och sen lägger han sig på mig och kysser mig med mer och mer tunga. Min hand fipplar upp hans byxa och hans hand är inte sen med att göra samma sak på min byxa. Han kysser mig ner från munnen ända till troskanden och sen upp igen.

Jag ryser, och när han nuddar min munn igen rullar jag runt så jag hamnar över honom. Han ger ifrån sig ett litet stön när jag kysst honom ner till kalsongkanten. Sen drar han upp mig och samtidigt som han kysser mig knäpper han upp min bh.

-Har du en kondom?

Jag nickar - i lådan. Jag pekar på lådan. Justin sträcker sig efter en och jag fnissar för att jag känner mot mitt lår hur hård han blivit. Justin och jag kryper ner under täcket och så drar jag av mig trosorna och han kalongerna och träder på kondomen. Sen lägger jag mig på honom och han kör in den. Först sakta och mjukt, sen snabbare och hårdare.

Jag känner hur kroppen exploderar och hela jag blir varm och skakig, han kommer inte sent efter. Snart ligger vi där och flåsar bredvid varandra. Han kysser min panna och smeker min mage.

-Guuuud vad jag saknat det här. Säger han och ler.

Jag skakar på huvudet och slår till honom.

-Nu måste vi duscha, kom!
-Jag vill inte duscha med dig. Säger han och tittar äcklad på mig.

Jag som rest mig så jag sitter tar kudden och slår till honom. -Gör inte de då!

Jag går från sängen, naken. Jag vet att Justin tittar på mig, och jag vet att han biter sig i läppen, så som han alltid gör när han gillar vad han ser. Snart känne jag hur två varma händer greppar kring mina bröst och så känner jag hans nakna hud mot min. Vi kliver in i duschen och låter de varma vattnet rinna över oss medan vi står där och småpussas.

.
Medan jag fixar mig på samma sätt igen sitter Justin vid min data.

-Sophia, varför sminkar du dig? Säger Justin plötsligt.

Jag sänker sakta mascara borsten och vänder mig så jag kan se honom. -Varför säger du så nu då?

-Jo alltså, du är så fin, du behöver inte smink. Din naturliga skönhet är mycket bättre sweetheart!

Jag ler och skakar på huvudet. -Jag har smink, för att framhäva det du kallar skönhet.

-Jag tycker du strålar skönhet älskling!

Jag vänder mig bort från honom och fortsätter med håret samtidigt som jag ler åt min spegelbild, och ser att även Justin sitter där och ler.

När jag fixat mig klart tittar Justin och jag på en film och sedan får vi ett sms av Evelyn som undrar om vi kan handla något till ikväll. Trotts att vi vet att det är verkligen riskabelt att gå ut just nu, med alla tidningsrubriker så ringer vi Kenny som kommer efter 10 minuter.

-Säkra på att ni vill göra det här? Säger Kenny och kollar osäkert på oss.

-Självklart, annars har vi ju kört hit i onödan. Säger Justin.

-Alltså.. Jag håller med Kenny, säker på det här Justin?

-Helt säker.

Jag tittar skeptiskt på honom, och sedan ut genom fönstret, där ute kryllar det av papparazzin. Men Justin tar min hand och väntar på att Kenny går runt bilen så att han kan vara berädd utifall någon skulle få för sig att anfalla oss. Tur för oss att Kenny tog med sin kompis, Dylan som också är livvakt. Så vi har iallafall två livvakter med oss, vilket behövs, rejält. Alla puttas, knuffas, och till råga på allt, så blixtrar det runt om oss hela tiden.

-JUSTIN! de där, gör vi inte om! Säger jag när vi kommit ut till bilen igen.

-Vadå ? Säger han och låtsas som om han inte märkt ett dugg av de som hänt där ute.

Jag tittar på honom med en sur min och höjer ögonbrynen. Han skrattar och lägger armen om min hals.

-Jag älskar dig med! Säger han och pussar mig på kinden.

Jag skakar på huvudet och kysser honom på munnen. -Ibland undrar man om du är normal.

Han skrattar högt åt mitt svar. Sen kör vi därifrån, bort från alla papparazzin och hem till våran lugna gata.

När vi senare på kvällen vid sex tiden, kommer hem till Evelyn sitter John och hon redan uppkrypta i soffan med någon slags skräckfilm men vi byter till en annan film som killarna får välja medan Evelyn och jag fixar godis, chips och dricka. När vi kommer tillbaka har killarna förvåndat oss rejält och satt igång "PS. I LOVE YOU" Evelyn har möblerat om i vardagsrummet. Dragit bak sofforna och lagt dit madrasser på golvet, med massvis, nej snarare tonvis med kuddar och filtar. Det ser så mysigt ut. Evelyn kryper upp och sitter lutad mot Johns bröstkorg och Justin särar på benen(*MISSTOLK*) och jag sätter mig mellan hans ben och lutar ryggen mot honom. båda killarna lutar ryggen emot soffan. Han lägger armarna runt mig och håller mig i handen samtidigt som han vilar sitt huvud på mitt.

Under filmen kommer tårarna för både mig och Evelyn, även John och Justin ser sådär lagom rörda ut. Justin kramar om min hand och stryker den med sin tumme, som tröst. John kramar om Evelyn hårdare. Och så sitter vi filmen ut. När den är slut sätter vi i en till, men alla måste ha somnat. För när jag tittar upp igen är det kolsvart ute. Och det ända som lyser upp rummet är filmmenyn som startar om och om igen. Jag tar mig ur Justins grepp och han vaknar till och lägger sig ner. Jag stänger av tv, och tar all diskt till köket. Sen går jag på toaletten, och sen kryper jag ner bredvid Justin som lägger armen om mig, och säger "mmmm" i mitt öra. Jag ler och somnar snart om.

Kommentera? :D

Minst 30-40 kommentarer ? COME OOON! :D

FÖLJ BLOGGEN!

Svar på tal!

anonym om 24 December ~ Från mig till er::

asså, du skriver hela tiden: åå, jag gör ett episode imorgon , okej , komentera sötisaaaar:****
det är fel! du skriver aldrig något episode så sluta skriv så isf! fett onödigt att du bara skriver massa inlägg för att få människor att komentera, kolla statisktiken ist idiot-.-"

Svar:

För det första, jag har aldrig skrivit åå, jag gör ett episode imorgon , okej , komentera sötisaaaar:****. För det andra, om du stör dig så mycket på det, så behöver du inte ens titta på bloggen. Det är lika onödigt att du sitter och "trycker ner mig"..

Jag kollar statistiken, det är DÄRFÖR jag vill ha kommentarer, känns ju tråkigt att över 100 personer kollar och så är det lixom 20 kommentarer, jag vill ju ha kritik för det jag skriver så jag kan utveckla mitt skrivande.
.

Och du har ingen rätt att komma hit och kalla mig idiot iallafall.

Det tar ju lång tid att skriva för att jag vill att episoden ska bli så bra som möjligt förstår du väl?....

Det är sånna här kommentarer som får mig vilja sluta skriva på en gång..

/Ida

24 December ~ Från mig till er:

Puss/Ida

Kommentarer ...

Elin om Put it Together - Episode 74:

Seriöst. Du borde verkligen få typ A+++++ i svenska! Asså du skriver ju sååå himla fantastiskt otroligt underbart superbra!!

Svar: Haha tack du! Men vi har de gamla betygen (9orna på våran skola) och jag har bara VG i svenska eftersom det inte kommit en uppgift där jag kan visa hur jag skriver en novell.. ;)

Anonym om Put it Together - Episode 74:

Skit bra! Det var länge sen jag läste nåt av dina noveller, men nu har jag läst den här! Jag undrar bara hur lång kommer den bli!!???

Svar: Åtminstonde upp till 100 :) Men troligen mer då... ;)

KOMMENTERA EPISODE 74 NI KAN MÅNGA MÅNGA MÅNGA FLER KOMMENTARER! ;)

Puss&Tack för att ni är så bra! /Ida
(snälla kolla in min blogg *klicka på mitt namn ovanför* och titta mina bilder från Lucia! )

Put it Together - Episode 74

Previous:
Justin börjar sjunga på mistletoe och sen dricker han en klunk vatten efter att han sjungit den.
-wow, ni är så underbara. Säger han menande fansen, men tittar på mig. -Anlednignen till att jag tog hit er, vet ni om men inte Sophia. Och Sophia, du får vänta lite till tills du får veta det. Nu tänker jag sjunga baby. Sjung med vetja!
Och så börjar han sjunga, vad sjutton är det alla utom jag vet om?

När Justin sjungit några låtar till så tar han äntligen upp det jag suttit och grublat över.
-Okej, Sophia, kom hit upp. Kenny, kan du ta upp en stol åt henne med.
Jag reser mig och Kenny bär upp en stol åt mig, jag tackar och sätter mig ner. Justin ler och säger sen:
-Ja okej Sophia.. Han tittar på mig och suckar högt. -Förlåt, förlåt att jag var ett svin, förlåt att jag gjorde som jag gjorde. Men jag älskar bara dig och alla andra tjejer, förutom mina fans då, kan dra åt pipsvängen. Hahah nej men, jag älskar dig mest av allt på den här jorden. Jag skulle kunna gå genom eld och vatten för din skull. You are my one less lonley girl, my favorite girl, when you smile, I smile. Snälla Sophia, förlåt mig. Hans röst förvandlas in till en viskning: -Jag behöver dig vid min sida, dag som natt..

Jag känner hur en tår rullar ner från min kind och jag nästan flyger in i hans famn. Jag känner hur han omfamnar mig och fansen säger: - aw!
Jag hör i mitt höra hur Justin snyftar till och sedan släpper taget om mig.
-Nu har jag en låt jag vill framföra för dig. Och den är enbart till dig, jag vet att en av dina absoluta favorit låtar är Feilds of gold. Och därför ska jag sjunga den för dig.

Medan Justin sjunger får jag tårar i ögonen. Han tittar inte på fansen, utan tittar rakt på mig, rakt in i mina ögon. Och när han sjunger låter han så äkta. Nu är jag redo att förlåta honom, och den här gången ska jag vara en bättre flickvän. Jag hoppas bara han är så äkta som han ser ut just här och nu när han sjunger. Jag älskar honom mest av allt i universum och den här gången ska ingenting komma emellan oss!

Efter den låten avslutar Justin sin "mini konsert" och vi lovar att så i den stora entre hallen och signera och ta kort med alla som vill, små som stora, unga som gamla.

När vi signerat klart och de sista fansen försvunnit står vi där, ensamma i ett stort rum. Justin går emot mig som står lutad emot väggen och så kysser han mig, och jag kysser tillbaka. Och så härligt har aldrig någonsin en kyss känts. Justin är speciell likaså de kyssar han ger mig. Justin tar tag runt mina lår och lyfter upp mig och jag har händerna runt hans axlar, han kysser mig med mer och mer tunga och tillslut harklar sig någon i bakrunden och Justin blir så rädd att han tappar mig.
-Aj! fräser jag.
-Förlåt! Säger han och ska hjälpa mig upp men istället för att ta hjälp upp drar jag ner honom.
Kenny skakar på huvudet och säger att våran bil är framkörd och redo för hemfärd. Nu var det dags att åka hem till ATL igen. Hem till mamma och Pattie, som troligen visste om att Justin och jag var ett par igen, eftersom fotograferna råkat se oss kyssas och fotograferat som galningar.

När vi hämtat alla våra saker på hotellet tar vi bilen till flygplatsen där det står ett tiotal paparazzin som försöker få oss svara på om vi är ett par igen eller inte. Justin och jag trycker oss förbi dem med hjälp av Kenny och några flera livvakter. Trotts alla livvakter är det kämpigt att ta oss förbi alla fans och paparazzin Justin tar min hand och trycker den hårt, för att inte tappa bort mig. Jag trycker den hårt tillbaka.

När vi kommit in på planet pustar jag ut och somnar emot Justins axel med mina fingrar inflätade med hans och han lägger huvudet på mitt. Det nästa jag minns är att han väcker mig för att vi ska äta lite, och sedan somnar jag om. Och nästa gång jag vaknar är vi hemma i ATL. Där är det lika många paparazzin som i London och jobbigt att ta sig fram men snart är vi ändå hemma och jag går i säng direkt när jag kommit in.

Sådärja! Eftersom det gått hela helgen emellan min "idé" där så blev den inte riktigt som jag ville nu!
Men den funkar right? :)

och så kommenterar vi och följer bloggen då!

Put it Together - Episode 73

Previous:

Vinna eller vinna rättare sagt, en Bieber förlorar aldrig..

Sophias Perspektiv.
.
När jag slår upp ögonen nästa morgon ligger Justin inte längre vid min sida. På hans kudde ligger en lapp.
.
"Gått ut, det finns mackor och sånt i den lilla köksdelen av rummet, ät frukost och fixa dig för en äventyrlig dag. Och lova mig, vad som än väntar, så lämna mig inte. / DIN JB. "
.
"vad som än väntar, så lämna mig inte" ? Vad sjutton har han planerat.. Jag kliver sakta upp ur sängen och bestämmer mig för att ta en dusch innan jag äter frukost. Jag tar med min lilla nessesär med shampoo, balsam rakhyvlar och sånt in i badrummet, klär av mig min pyjamas och ställer mig i duschen. När jag vrider på kommer det först kallvatten, sedan jummet och sen kokhett. Sedan blir det en lagom temeratur, jag har i shampoo i håret och rakar ena benet, sedan tar jag ur shampoot och tar i balsam och rakar andra benet. Sen sköljer jag av mig och fixar till det lilla som är kvar. Sedan kliver jag ur duschen och smörjer in kroppen med bodybutter sen tar jag på mig ett par små shorts och ett linne, handduken virar jag runt det blöta håret och går in i "köket" för att äta frukost.
.
När jag ätit frukost tar jag undan resterna och diskar min disk för hand. Sedan går jag och fönar håret så att det blir ordentligt torrt och så plattar jag det. Jag sätter på mig ett par svarta jeans och en röd långärmad tröja över. Sedan tar jag på mig mina skor och går ner till lobbyn precis då ringer min mobil och det är Justin som precis kommit tillbaka till hotellet. Han frågar om jag är klar, vilket jag är så vi möts i lobbyn och han drar med mig till en bil.
-Vart ska vi? Frågar jag.
-Till arenan! Svarar han och ler.
-.. Varför? Säger jag och höjer ögonbrynet.

-Du ska få se! Svarar han och blinkar med ena ögat.

Jag skakar på huvudet, och har en liten aning om vad det kan vara.

På vägen dit stannar vi på starbucks och köper varsin kaffe, och sen promenerar vi tillbaka och ser den sjukt fina snön ligga och glänsa på Londons gator.

När vi kommer dit, är det fullt med fans utanför. Justin vinkar glatt åt dem och sedan signerar han lite saker och sen får vi äntligen gå in i värmen. Justin tar min hand för att inte tappa bort mig bland allt folk som springer runt där, och jag förstår då genast, att Justin ska ha en mindre konsert.
-Ska du spela för dem där ute? Frågar jag.
-Japp, hoppas de är okej med dig..?
-Självklart Justin, dom är dina fans!
Han ler, antagligen för att jag är så "förstående". Vi går upp för en trappa och kommer in i hans loge. Där sitter Usher, scooter och många fler och väntar på oss. Han som alltid fixar Justin tar honom genast åt sidan och jag går och sätter mig vid Usher och Scooter.
-Hej vännen, de var länge sedan! Säger Usher.
-Hej! Ja gud ja, jätte länge sen!
-Hur har du.. och Justin det? Frågar han och tittar bekymrat på mig.
-Äsch.. ja jag antar att du vet att vi inte är tillsammans, men jag gillar honom fortfarande, och han gillar mig, de märks.
-Varför sitter du har då, och inte går och gör något åt saken?
Jag tittar på Usher. -Jag kan inte.. Jag litar inte på honom längre..
-Äsch , du kan visst. Och funkar de inte, ja då finns det ju alltid "bara vänner".

Jag hinner inte svara fören Justin kommer och är redo att gå upp på scen och sjunga några låtar.

När Justin går upp på scenen sätter jag mig på sidan av scenen tillsammans med Usher, Scooter och Kenny. scenen är inte stor och därför sitter Justin med en gitarr och Ryan till hjälp bara. Rummet har ungefär 40 fans där inne just nu och de är inte alls så högljuda , vilket är skönt. Justin börjar sjunga på mistletoe och sen dricker han en klunk vatten efter att han sjungit den.
-wow, ni är så underbara. Säger han menande fansen, men tittar på mig. -Anlednignen till att jag tog hit er, vet ni om men inte Sophia. Och Sophia, du får vänta lite till tills du får veta det. Nu tänker jag sjunga baby. Sjung med vetja!
Och så börjar han sjunga, vad sjutton är det alla utom jag vet om?

Kort episode för att jag har värsta idéen. Och idéen får ni se efter 40 kommentarer ;)

Kommentera, minst 40 kommentarer? :D det är ju ändå 100 bloglovin följare!!

Helg - Vecka 49

Hej!
Först vill jag säga tack. Tack för att ni är sånna otroliga läsare, som står ut med att det tar tid, och som kommenterar varje episode att den är bra. Tack för att ni står ut med väntan.

Sen måste jag informera er om helgen och vecka 49.
I helgen , kommer jag inte ha en ledig stund. På grund av vecka 49. Jag är ett PM/skrivuppsatts på 10 sidor totalt att lämna in på MÅNDAG. Jag har skrivit ungefär två sidor på datan.. Sedan har jag nästan ett prov varje dag nästa vecka.

Jag tror ni får stå ut med att vänta ända tills nästa helg, om jag inte får en ledig stund vill säga.
Ledsen för det. Men jag måste få bra betyg, right?

Puss & tack för att ni är världens bästa och undebaraste läsare! / Ida

Put it Together - Episode 72

Previous:

Efter en halvtimme i luften somnar Sophia och jag somnar två timmar senare. Trotts att jag varit lika trött som henne så kunde jag inte sova, tänk om hon skulle bli jättearg för det som väntar i London....

London

Nu gäller det. Planet har precis landat och Sophia och jag är påväg ut genom flygplansdörren, hand i hand för att inte tappa bort varandra bland alla människor som trängs. När vi kommit ut från flygplanet och in på själva flygplatsen. Kenny gick först mot rullbandet där väskorna snart skulle komma. Sophia släppte min hand och mina axlar sjönk ner lite, det känns så konstigt att inte få pussa på henne, eller ens hålla henne i handen. Men alltihopa är mitt fel. "som man bäddar får man ligga" Right? ..

-Justin, där är din väska. Säger Sophia och pekar.

-Och där är din. Pekar jag.

När vi hämtat våra väskor tar vi oss ut mot utgången, där en bil ska stå och vänta på oss. Vi försöker ta oss ut genom den stora folkmassan som är där. Mest mina fans, och paparazzin. De skriker mitt namn och jag ler och vinkar emot dom, så många jag hinner vinka emot.

Utanför står en svart bil och väntar på oss, vi hoppar in i bak efter att vi lagt ner våra väskor i bakluckan. Sedan kör bilen emot vårat hotell.

När vi äntligen kommer fram checkar vi in och får våra rumsnycklar och så går vi mot hissen och trycker på 5'an. Eftersom vårat rum ligger på 5:e våningen. Sophia ser på mig.

-Har rummet två sängar? Frågar hon.

-Jag bad om ett sånt rum ja. Men jag vet inte om vi fick något.. Vi får se. Men du klarar väl att sova bredvid mig om det skulle vara så va?

-Jadå..

Pinsam tystnad.

När hissen stannar, efter vad som känt som en evighet går vi ur den och styr emot vårat rum. När vi öppnar rummet blir Sophia alldeles till sig. Rummet var verkligen jättefint. Mysigt inrett, med en stor dubbelsäng, en soffa, en plasma tv, ett litet kök och ett stort badrum. Jag blir glad när jag ser att det bara finns en säng, men Sophia blir lite besviken, fastän jag vet att hon också vill sova i samma säng.. egentligen.

-Det är sjukt fint ! Säger Sophia och kramar om mig.

-Ja , de är du verkligen.. Säger jag och tittar på henne. - JAG MENAR RUMMET. Rättar jag mig.

Sophia tittar generat bort. -Du är fin du också Justin.

Jag ler emot henne. - Så vad vill fröken hitta på först?

-Hm, jag har aldrig varit i London. Kan vi inte titta in london eye? Säger hon leendes.

-Visst, men vi kanske ska fräscha till oss lite, ska du duscha?

Hon nickar.

-Gå och duscha först du, så pratar jag med Kenny och sånt så länge.

En timme senare ger jag, Sophia och Kenny oss iväg ut genom hotellet och tar den svarta bilen ner till centrum av alltihopa. Ute snöar det litegran och jag borstar bort snö från Sophias hår. Hon tittar sig storögd omkring och skulle säkert inte ens märka om jag gick ifrån henne, vilket jag såklart inte gjorde. Jag visar henne "Tower of London" och "Big ben".

-Nu då? Ska vi äta något? Frågar jag.

Sophia nickar och Kenny likaså.

-Jag är utsvulten! Säger Sophia.

Precis när vi kliver in i den svarta bilen för att ta oss till en resturang kommer massa paparazzin. Vi skyndar oss in i bilen, men inte snabbt nog. Paparazzina följer efter oss ända till resturangen, och står kvar utanför medan vi äter. Men vi gör vårat bästa för att glömma bort dom, vi skrattar och har det kul.

Efter att vi ätit tar vi oss en shopping runda, vi går in i affär efter affär, och både jag och Sophia köper mycket, både kläder och andra onödiga saker. Sen drar vi oss tillbaka emot hotellet, och när vi kommer dit packar vi upp lite granna , så att vi ska känna oss som hemma, och så tar vi varsitt glas med läsk och en chipsskål till "tv-rums delen" inne på hotellrummet och sätter igång en film. När vi tittar på filmen så sneglar jag då och då på Sophia som har allt svårare att hålla ögonen öppna.. när jag tittar på henne när filmen är slut, har hon somnat på soffan. Jag lägger en filt över henne och sedan sätter jag igång tv:n och tittar på den. ¨

På nyheterna pratar de om mig, de pratar om att jag tagit med Sophia på en "romatisk resa till London." Genast kommer jag på varför vi är här, och vad som väntar henne och mig imorgon.. Jag skakar bort tanken från mitt huvud, rädd för att hon ska bli arg och storma ut ur huset som vi ska till imorgon. Istället sätter jag på MTV, och twittrar runt lite på datan medan "Price tag" med Jessie J & B.o.B spelas på tv:n.
-Är du uppe fortfarande? Frågar Sophia så plötsligt att jag hoppar till.
-Gud vad du skräms. Jag skulle precis stänga ner och väcka dig så du skulle borsta tänderna och sånt.
Hon fnittrar till lite och sträcker på sig.
-Du är vacker även när du är nyvaken. Säger jag tyst.
Men tydligen var det tillräckligt högt för att hon skulle höra, hon rodnar och tittar ner i golvet. Sen reser hon sig och går och borstar tänderna. Efter henne så går jag och gör det, och när jag kommer ut från badrummet ligger hon redan i sängen och halvsover, hon småler när hon ser att jag tar av tröjan och lägger mig bredvid. Men sen vänder hon sig om efter att hon sagt godnatt och så sover hon snart. Jag säger godnatt och somnar jag med. Imorgon gäller det, allt står på spel , vinna eller förlora.

Vinna eller vinna rättare sagt, en Bieber förlorar aldrig..

Vad har Justin planerat?

Tråkigt inlägg, jag vet...
Kommentera & följ bloggen.

Anledningen till varför det inte uppdateras.

Hej!

Förlåt, tusen gånger om att jag inte uppdaterat. Förlåt,verkligen!

Anlednigen är att det har hänt en grej och denna gång är det verkligen jättejobbigt att bara tänka på det.

Jag tänker inte sitta och blotta om det på denna blogg. Ni får kolla min blogg för "information" allt jag säger är...

Rest in peace lilla vän..<3

Uppdateringen kommer när den kommer, förlåt tusen gånger om, men ja som sagt, jag orkar verkligen inte nu..

Det kommer KANSKE ett kort inlägg imorgon/måndag..vi får se..

Puss & tack för att ni har tålamod.

/Ida

Förlåt..

Jag VET att uppdateringen är kass.

*Men jag har skola.
*Jag har massvis av prov.
*Jag har lucia träning.

*Jag har andra intressen.

Jag har börjat skriva på episode 72. Jag vet inte när den är färdig. Kanske imorgon, det beror på om jag har ork att sitta vid datorn.

Ni förstår på senaste tiden, har jag varit jätte trött när jag kommit hem från skolan. Allvarligt talat totalt slutkörd. Jag har oftast somnat runt 8-9... det är inte normalt för mig, jag som kunde sitta uppe till 5 på morgonen på helgerna, kan knappt sitta till 12 längre.. något är fel, jag vet inte vad..

MEN EPISODEN ÄR PÅVÄG. Kanske imorgon, kanske inte. Senast datum kan jag inte säga, men snart!

Ha tålamod gott folk!

Tack för att ni är världens bästa läsare och tack för att ni förstår.

puss/ Ida

Put it Together - Episode 71

Previous:

Liam känner mig så bra, han vet exakt allt om mig, och det gör mig glad. Han vet alltid vad han ska göra åt mig. Och han är så otroligt skön, jag är så glad att just han är min bästa vän.

För att börja om mitt liv, så säger jag upp mig på mitt jobb dagen efter. Och Justin och jag spenderar hela dagen tillsammans. Det är stelt, vi vet knappt vad vi ska säga, för det var såå himla länge sen vi var "bara vänner". Varje gång jag nuddar honom så flyger samma gamla vanliga fjärilar runt i magen, jag vill bara kasta mig i hans famn, men jag låter bli. Justin är fortfarande den snyggaste, roligaste och underbaraste killen i världen. Trotts att han var otrogen, så älskar jag honom. Men så lätt förlåter jag honom inte. HAN FÅR KÄMPA!

Justins Perspektiv - Nästa dag.

-Justin tycker du verkligen det är en smart idé att ta med Sophia till London? Frågar mamma som står lutat emot min dörr.

-Ja! Varför inte? Mamma kom igen, du sa att jag skulle vinna henne tillbaka, jag håller på med det nu!

Mamma tittar skeptiskt på mig. -Bara du inte utsätter dig själv för fara hjärtat.

-Kenny kommer vara med HELA tiden mamma! Jag kommer inte bli skadad jag lovar!
-Bra, packa färdigt och ring sedan och fråga om Sophia är klar, jag kör er till flygplatsen.

Jag ringer till Sophia som säger att hon är klar och påväg över.

Tio minuter senare ringer det på dörren och snart knackar det på min dörr.
-Kom in.
In kommer Sophia och när jag ser henne stannar allt upp. Jag tittar på hur fin hon ser ut i sina kläder. De smala åtsittande demin jeansen passar bra till den pösiga vita långa tröjan hon har på sig och hennes hår hänger plattat och fint över ena axeln.
-Hej! Säger hon och viftar på händerna så att jag ska slita blicken från hennes kropp och titta i hennes ögon.
Jag harklar mig: -Ehm..Hej
-Redo att åka?
-Japp!
-Justin...Säger Sophia och sätter sig i min säng.
-Ja?
-Är det verkligen säkert att åka till London utan din mamma, eller min?
-Ja, Sophia kom igen! Vad ska hända då?
-Du vet att alla Beliebers är galnare nu när vi inte är .. tillsammans .. och paparazzina kommer vara ÄNNU galnare än dina fans!
-Sophia..
Jag tar hennes händer. -Lita på mig.
Hon nickar. -Bäst för dig att det går bra då.
-Haha, såklart det går, jag är ju Justin Bieber hallå?! Säger jag och ler kaxigt.
Hon bara skakar på huvudet. -Löjlig du är! Kom nu, din mamma väntar.

Vi går ner till mamma som står redo i hallen.
-Har ni biljetterna och sånt? Frågar Pattie.
Jag nickar och så går vi ut till bilen och lastar in väskor och sånt. Utanför Justins hus står en stor svart skåpbil. Med paparazzin, såklart! Den förföljer oss hela vägen till flygplatsen och otroligt nog så hinner dom ut och ställa sig vid våran bil INNAN vi ens hunnit stänga av bilmotorn. Och de var inte bara en kamera som blixtra när vi kliver ur bilen. Som tur är kommer Kenny till våran räddning. Sophia går ut först och för att inte tappa bort henne så håller vi i handen. Vilket vi vet kommer leda till massa saker i tidningarna.

Eftersom vi är ungefär två timmar tidigare än flygplanet tar vi en fika på ett avskiljt ställe som de flesta artister mest vet om. Dörren in till det kaféet är låst och det är bara vissa personer som släpps in, med ett medlemskort såklart. Sophia beställer åt oss och vi sätter oss längst in för att slippa alla galna paparazzin och fans som står och trängs utanför kaféet.

-Så vad har du haft för dig hela morgonen? Frågar Sophia och tar en klunk av sin latte.
-Jag har mest packat och lyssnat på mammas tjat om att det kommer gå "SÅÅÅ dåligt att åka själv". Skrattar jag.-Du då?
-Haha okej! Jag har bara packat och mamma har frågat gång på gång om jag är säker på att det är bra att åka iväg med dig.. Tro inte att hon inte litar på dig, men ja du vet varför det är ju det där med "åka själva" grejen.
Jag flinar och tar en kling av min egna latte. Kenny sitter några bord bort och läser tidningen, han ser riktigt trött ut.

Under en timme lyckas jag och Sophia få bort den spända känslan emellan oss, och jag hoppas hon inte blir sur när hon märker vad vi ska göra när vi kommer fram till London. Överraskningen kan ta hårt på henne. Men jag tror nog hon gillar den. Hoppas jag.

Jag tittar på Sophia där hon går bredvid mig emot våran gate hand i hand med mig, hon tittar tillbaka och ler lite lustigt. Jag ler tillbaka och visar sedan flygvärdinnan våra biljetter och vi får kliva på.
-Äntligen kan vi slippa dom där paparazzina! Säger Sophia plötsligt när vi satt oss ner.
Jag skakar på huvudet och brister ut i ett högt skratt.
-scch! Säger sophia efter ett tags skrattande.
Snart dyker en liten tjej upp vid min sida och petar försiktigt på min axel.
-Ursäkta, kan jag få en bild med dig?
-Såklart du kan sweetie! Säger jag.
Hon räcker mig en kamera och jag tar den och knäpper ett kort på mig och henne. Flickan kollar sedan på Sophia.
-Är ni tillsammans igen? Frågar hon sedan.
-Nej inte än. Säger jag.
-Kan jag få ett kort med dig med? frågar hon och tittar på Sophia.
-Såklart du kan! Säger Sophia efter ett tag.
Hon tar ett kort med Sophia, och sedan ber hon oss om en autograf till hennes skiva vilket vi ger henne. Sedan tackar hon och kramar om oss båda.
-Se till att bli tillsammans igen, ni var så gulliga tillsammans!
Efter att hon sagt det tittar Justin och jag på varandra generat. Flickan ler och springer iväg till sin mamma längre fram i flygplanet.

Efter en halvtimme i luften somnar Sophia och jag somnar två timmar senare. Trotts att jag varit lika trött som henne så kunde jag inte sova, tänk om hon skulle bli jättearg för det som väntar i London....

Vad har Justin planerat egentligen?!

följ bloggen